Min placering i fyrfältet är lika mycket en produkt av mina värderingar som av testets skapares värderingar. Och dessa värderingar är produkter av de kulturer (i vid bemärkelse) som vi vuxit upp i och de kulturer vi lever i.
Ett mycket tydligt exempel på detta är det faktum att jag placerar mig så långt ned på skalan auktoritär - liberal. (I närheten av Ghandi, Mandela och Dalai Lama.)
(Och Stravinskij, som efter en priviligierad barndom i tsarväldets slutskede lämnade en turbulent socialistisk revolution bakom sig för att realisera sitt konstnärliga och intellektuella projekt, först i Paris, sedermera i USA, hamnar - av naturliga skäl - långt till höger.)
Jag är övertygad om att jag hade legat på eller ovanför mittlinjen om testet vore skapat för (under) "svenska förhållanden".
Men denna min övertygelse är ju också en produkt - en bieffekt - av den värld jag befunnit mig i; befinner mig i; tror att jag befinner mig i; vill befinna mig i. (Jag vill tro, tror att jag vill, hamna på den andra sidan.)
Fyrfältet är klargörande och välgörande, men knappast revolutionerande. Kanske kan det förtjänstfullt utvecklas genom att lägga till ytterligare en dimension: konservativ - progressiv (reaktionär - radikal).
I den kub som då bildas skulle den konservative - utöver den tvådimensionella placeringen - också befinna sig långt ifrån betraktaren, medan den progressive (jag) hamnar s.a.s. framför skärmen eller pappret.
Jag tror inte att skaparna av kompassen säger det rent ut, men det torde vara en truism att termen demokrati endast är relevant inom en cirkel utgående från origo. I 3D-kuben omvandlas cirkeln till en sfär.
Det blir emellertid vanskligare att yttra sig om radien på denna sfär.
Haha!!! Jag hamnade nästan exakt på samma ställe, fast du var liiiiite extremare. Råkade ju klicka bort fönstret innan jag sparat det...
SvaraRadera