Theories of mind, eller mentala teorier, är det man använder för att föreställa sig hur andra människor tänker och känner. Olika försök visar att förmågan att inta en annan persons perspektiv börjar visa sig hos barn i 4-årsåldern, och då i samband med logisk problemlösning. Jag har själv utfört experiment med min knappt tvåårige son, och redan sett indikationer på att han i viss mån kan ta hänsyn till en annan persons brist på kunskap (om var en gömd boll befinner sig) även om han själv besitter denna kunskap.
Samtidigt är förmågan att sätta sig in i andra människors förutsättningar något som utvecklas successivt. Vissa generella förmågor verkar de flesta utveckla under barndomen, men det kan diskuteras om vuxna människor i allmänhet verkligen upprättar korrekta (eller åtminstone fungerande) mentala teorier om sina medmänniskor. Då sådana tillkortakommanden blir uppenbara, handlar det oftast om bristande empati, d.v.s. oförmåga att leva sig in i andras erfarenheter, upplevelser och känslor.
Man kan också hävda att vi som vuxna har problem att förstå varandras tänkande – även om misslyckanden av denna typ sällan blir kritiska. En kraftfull tumregel vid betraktandet av andra som intentionala agenter är naturligtvis att utgå ifrån att deras utgångspunkter, förmågor, motiv och mål liknar våra egna. Som alla av evolutionen frambringade psykologiska mekanismer är detta en strategi som ofta leder (någorlunda) rätt, men som ibland blir bedräglig.
Användningen av mentala teorier är en förutsättning för social samvaro: Ju bättre vi förstår andra människors avsikter och önskningar, desto bättre kan vi samspela med dem. Förmågan att förstå andra utvecklas (inte helt förvånande) just i samspelet med andra – kanske främst jämnåriga.
Barn mellan 2 och 4 år tar stort intryck av varandra, och lär sig att vidga sitt egocentriska perspektiv bl.a. genom lek och rollspel. Detta kan vara ett argument för att sätta barn på dagis istället för att ta hand om dem i hemmet. Förutom samvaron med jämnåriga kamrater verkar också förekomsten av äldre syskon främja utvecklingen av mentala teorier.
Äldre syskon och ensamma barn verkar utveckla mentala teorier något senare än andra barn, vilket kan bero på att föräldrarna anpassar sig till barnet på ett sätt som andra människor inte skulle ha gjort. Man skulle kanske kunna säga att ju mer ”mothugg” man får i livet, desto större blir ens förmåga att förutse och ta hänsyn till andra människors egenheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar