Dagens ord


Ansvar väger tyngre än frihet - Responsibility trumps liberty

18 juli 2015

When the facts change


Efter tips från Olle Häggström börjar jag nu läsa Tony Judts sista bok. Jag har tidigare läst "Ill fares the land" med stor behållning.

Boken inleds med följande citat av Albert Camus:
Other men will make history. ... All I can say is that on this earth there are pestilences and there are victims - and as far as possible one must refuse to be on the side of the pestilence.

Förordet avslutas med en anteckning:
You cannot write with a view to impact or response. That way you distort the latter and corrode the integrity of the writing itself. In that sense, it is like shooting at the moon - you have to allow that it won't be in the same place by the time the rocket gets there. Better to know why you are sending it up in the first place and worry less about its safe landing. ... 
You cannot anticipate either the context or the motives of readers in unconstrained futures. So all you can do is write what you should, whatever that means. A very different sort of obligation.

12 juli 2015

Den andra maskinåldern



En skrämmande inblick i "den andra sidans" världsbild och resonemang. Att den här boken, trots alla sina brister, blivit så omtalad är svårförklarligt och ledsamt. Den infriar alla mina fördomar om ekonomer.

7 juli 2015

Svagheter i Haidts resonemang


Grimsholmens naturreservat, 10 km söder om Falkenberg

1. Haidt blandar ihop psykologi och filosofi; deskriptivt och normativt; moral och etik; "är" och "bör". 

2. Haidt ser inte att evolverade kapaciteter kan användas för att transcendera sina ursprungliga syften och svagheter. 

3. Haidt tillmäter alla moraliska instinkter samma vikt, vilket ironiskt nog inte kan motiveras som annat än en ansats till rättvisa - just den instinkt vars betydelse han vill minska. 

4. Haidt är inte konsekvent i sin diskussion om biologisk kontra kulturell evolution, och om medfödda kontra inlärda beteenden. Han lyckas inte förklara varför liberaler inte värderar lojalitet m.m.; alternativt varför konservativas betoning av lojalitet m.m. skulle vara "naturligare".

5. Haidt säger att utbildning inte påverkar personlig moral. Enligt honom kan det politiska samtalet aldrig höja sig över en minsta gemensam nämnare, där debatter huvudsakligen ses som (riggade) retoriska tävlingar. Han ser inte att utbildning kan resultera i en benägenhet att underkasta sig kollektiva ramar som i sin tur formar individuella beteenden. 

6. Haidt överskattar värdet av det jag kallat "kvarterskyrkan" (*) och sportfanatism. Samtidigt underskattar han den solidaritetsbyggande potentialen hos mer "universalistiska" rörelser. Haidt verkar tro att "rationalister" saknar sociologiska och existentiella insikter.

7. Haidt kan inte tänka sig en vänster som inte också är närmast libertariansk. Han menar att "liberals" egentligen inte är intresserade av rättvisa; de ogillar bara att bli utnyttjade av andra som har det bättre än de själva. Högern, däremot, har insett vikten av solidaritet - men bara med de närmaste (och bättre än så blir det inte). Socialism, i den mån något sådant finns, likställer han med fascism. För att få sina antaganden att gå ihop med enkätsvar från internationella undersökningar tvingas han lappa och laga sin teori om moraliska grunder tills den blir hopplöst komplicerad.

8. Haidt verkar inte vara det minsta bekymrad över globala problem som miljöförstöring och klimatförändringar. Viktigare är, enligt honom, samhällens rätt att sköta sig själva.



---

(*) I praktiken är liberalismens autonoma individ beroende av kollektiv på flera nivåer. Trots att moderniteten skenbart tycks frikoppla individen från en mängd beroenden, visar en närmare inspektion tvärtom att dessa beroenden ökar i både styrka och antal. Detta beroende döljs och förnekas genom att hävda att just - och endast - den egna, lokala gruppen, "kvarterskyrkan", representerar det rätta och nödvändiga.

---

Uppdatering 17/7:

Jag störde mig mer än väntat på Haidts bok. På Olle Häggströms blogg skrev jag nyligen:
Efter att nyligen ha läst både Haidts och Greenes böcker (i omvänd ordning) är min uppfattning att Greene är betydligt vassare. Faktum är att jag mot slutet av Haidts bok upplevde honom som desperat raljerande: Han vill så gärna vara en upplyst "liberal" men blir med åren alltmer konservativ (och religiös?) och svingar vilt omkring sig för att försvara sina instinkter. 
Kärnan in Haidts bok är ett (1) enda diagram. Förutom de metodologiska invändningar man kan ha om detta (se t.ex. Greene) är större delen av boken spekulation. 
Visst är det intressant att människor värderar olika aspekter på olika sätt. Jag tycker att detta är det viktigaste forskningsområdet som finns! Men Haidt kommer inte mycket längre än till att formulera det uppenbara (som t.ex. att religiösa idéer om "renhet" har rent hälsofrämjande ursprung). Han lyckas vare sig förklara varför olika människor har olika värderingar; eller föreslå lösningar. Framför allt är han mer intresserad av att motivera status quo än av det långsiktigt bästa.

6 juli 2015

The Righteous Mind

Jonathan Haidt: The Righteous Mind. Jag borde ha läst den här tidigare. Intressant och utmanande, men inte helt övertygande.


3 juli 2015

Moral Tribes

Just nu: Moral Tribes av Joshua Greene.



Mycket trevlig läsning. Stundtals bländande; oftast mycket givande; ibland övertydlig; vid enstaka tillfällen något inskränkt. Greene har (i betydligt högre grad än Haidt, vad det verkar) både hjärtat och hjärnan på rätta stället. Och han har modet (och argumenten) att ta tydlig ställning. De två största svagheterna i Greenes resonemang är, som jag ser det (1) att han verkar anse att "Allmänningarnas dilemma" är så gott som löst (och att vi därför i stället kan fokusera på "Det sunda förnuftets dilemma") samt (2) hans okritiska hållning till marknadsekonomi, så som den faktiskt tar sig uttryck i dag.

---

Uppdatering 27/7: A Dialogue on Morality från Existential Comics. Argument för moralisk realism och en form av utilitarism som jag tror att Greene skulle instämma i.