I samband med en diskussion om Darwins idé hänvisade Erik Svensson bl.a. till sina tankar om evolutionär psykologi och dess begränsningar.
Jag är van vid att av min omgivning betraktas som närmast obehagligt radikal och cynisk, bl.a. för mina reflexmässiga analogier mellan djur och människor. Emellertid har jag länge varit (vagt) medveten om existensen av forskningsfält som beteendeekologi, sociobiologi och evolutionspsykologi - och dessutom känt mig relativt trygg i förvissningen om att jag inte är en knäppgök, utan snarare mer villig än de flesta att acceptera att människan är underkastad materiella (och troligen endast materiella) villkor.
Ulfstrands bok upplevde jag (av förståeliga skäl, med tanke på kontexten) som ganska försiktigt formulerad. Vår privata korrespondens, däremot, gav mig en känsla av att "här är någon som jag, för vilken det är självklart att se på mänskligt beteende som i första hand biologiskt betingat".
När jag nu läser Eriks text befinner jag mig för en gångs skull "på andra sidan". Här har vi någon som så att säga har gått hela varvet (ursäkta anglicismen); som för länge sedan har lagt diskussionen om människans särställning bakom sig och som nu kan tillåta sig att kritisera (enskilda inslag i) evolutionsbiologi (och dess olika förgreningar) "von oben" utan att löpa risken att göra sig själv eller vetenskapen en björntjänst genom att ge kreationister, post-modernister, anti-materialister - eller, för den delen, populasen - bränsle till fortsatt debatt, möjligheter till misstolkning.
Jag har inga invändningar mot Eriks synpunkter i denna fråga. Tvärtom, det viktigaste för mig är just fastslåendet av humanvetenskapernas yttersta grund i materien. Min syn på stenålderskost vidgades (eftersom jag som lekman inte haft någon klar uppfattning om vilka tidsrymder m.m. som är "rimliga" att räkna med), medan de exempel på politiskt färgade missbruk (även från akademiskt håll) som Erik tar upp känns helt uppenbara även för mig.
Erik gjorde mig också uppmärksam på en text om förhållandet mellan biologi, ideologi och politik. Här uppskattade jag inte minst diskussionen om det naturalistiska, respektive det ideologiska felslutet.
Den senare texten bygger delvis bygger på en tidigare publicerad artikel, där naiva kritiker av darwinism egentligen visar sig vara (naiva) kritiker av socialdarwinism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar