Dagens ord


Ansvar väger tyngre än frihet - Responsibility trumps liberty

18 mars 2009

Dyskalkyli?

Matematiksvårigheter kan delas in i allmänna och specifika svårigheter (dyskalkyli), samt akalkyli och pseudo-dyskalkyli (Adler, 2001). Detta är en viktig uppdelning, eftersom svårigheterna skiljer sig åt betydligt mellan kategorierna, såväl som de åtgärder som bör sättas in.

Dyskalkyli (enligt denna indelning) förekommer hos uppskattningsvis 5% av befolkningen. Om man därtill lägger övriga grupper, tillsammans med dem som av olika skäl tangerar gruppen pseudo-dyskalkyliker (se nedan) kan man räkna med att så många som 15% till 20% uppvisar någon form av matematiksvårigheter i skolan!

Med akalkyli avses en total oförmåga att utföra matematiska beräkningar, ofta kopplad till en påvisbar hjärnskada. Denna grupp utgör endast någon promille av befolkningen. Diagnosen dyskalkyli inrymmer en rad olika varianter av specifika matematiksvårigheter, och kan sägas vara en motsvarighet till dyslexi. Flertalet dyskalkyliker har en normal läs- och skrivförmåga, men upp till en tredjedel uppvisar blandformer med dyslexi-inslag (vilket i ICD benämns blandad inlärningsstörning).

Barn med dyskalkyli är generellt normalbegåvade, och har inga känslomässiga problem. Deras svårigheter kan istället härledas till begränsningar i vissa specifika tankeprocesser, t.ex. automatisering, språkliga svårigheter, förståelse av talbegrepp, visuell perception, logik och planeringssvårigheter.

Allmänna matematiksvårigheter, däremot, är kopplade till generella inlärningsproblem, och går ofta hand i hand med något lägre (än normalt) resultat på begåvningstester. Elever inom denna grupp anses ofta relativt ”lätthanterade” i skolan, eftersom de presterar jämnt och ofta kan kompensera sina problem genom att ges mer tid att lösa sina uppgifter.

Just den tydliga (om man är uppmärksam) skillnaden mellan allmänna och specifika svårigheter, samt den ibland överväldigande frustration som de senare kan ge upphov till hos lärare p.g.a. av de till synes oförklarliga fluktuationerna i elevens prestationer, beskriver Ann-Louise Ljungblad mycket målande i boken Att räkna med barn (Ljungblad, 2001).

Pseudo-dyskalkyli är en stor grupp, där svårigheterna främst springer ur känslomässiga blockeringar, t.ex. psykosociala hinder som dåligt självförtroende, men även sociokulturella låsningar (varom jag skrivit mer på andra ställen). Det handlar alltså om personer som egentligen har kognitiva förutsättningar att lyckas med matematiken. Svårigheterna kan se ut som vid dyskalkyli, men avhjälps inte i första hand av specialundervisning, utan av samtal med lärare, psykolog m.fl.

Björn Adler, som är en av flera i Sverige som sammanställt kriterielistor för att upptäcka dyskalkyli (Adler, 2001), nämner en mängd specifika problem som kan uppstå i matematikinlärning, t.ex. i samband med avkodning, skrivande, förståelse, sifferfakta och komplext tänkande. Adler betonar att om en elev uppfyller ett flertal av dessa kriterier har denne troligen inte dyskalkyli, utan istället allmänna matematiksvårigheter. Adler ger också exempel på ett flertal kännetecken i (skol-)vardagen, såsom problem att lära sig klockan, dålig tidsuppfattning, problem med planering av tillvaron, rimlighetsbedömningar, svårigheter att hantera pengar och glömska.

Samtidigt är det viktigt att man som lärare inte föregriper en grundlig utredning av specialpedagog, psykolog och läkare innan någon diagnos ställs. En säker diagnos kan inte ställas förrän i 10-12-årsåldern, men hjälpinsatser bör sättas in långt tidigare. Med tidig, kontinuerlig och adekvat hjälp kan många dyskalkyliker komma ifrån sina problem.

Det är viktigt att inse dyskalkyliker – till skillnad från elever i allmänna matematiksvårigheter – inte hjälps av kvantitetsträning (”tragglande”), tvärtom! Individuellt riktade specialpedagogiska insatser, enskilt och under korta tidsperioder, är vad dyskalkylikern behöver. Dessutom är det angeläget att all övning upplevs som framgångsrik av eleven. Tekniska hjälpmedel, som dator och miniräknare, kan vara till stor hjälp; ”enklare” pedagogiska hjälpmedel som tabeller, tallinjer, hjälp-pilar m.m. likaså. Ljungblad (2001) har exempelvis utarbetat ett stort antal kort, Matteverktyg, som fungerar som ”lathundar” i så gott som all typer av matematikproblem som förekommer i grundskolan.

Överhuvudtaget är det väsentligt att lärare och andra inte betraktar dylika hjälpmedel som ”fusk”, utan istället som ett sätt för dyskalkylikern att kunna fokusera på att utveckla sin kunskap utan att begränsas av hinder på lägre nivå. Dyskalkylikern är ju normalbegåvad och har dessutom bara problem med delar av den grundläggande matematikens komponenter. Istället för att ”fastna” på lägre nivåer ska eleven ges möjlighet att tillgodogöra sig alltmer avancerad matematik.

Detta kräver att läraren är beredd att ta ett ”steg ut över avgrunden” och lösgöra sig från ”bit-för-bit”-tänkandet. Adler ger en mängd förslag på pedagogiska åtgärder för olika typer av matematiksvårigheter: talförståelse, automatisering, språklig förståelse, koncentration och uppmärksamhet, perception och spatial förmåga, tidsuppfattning, minne, problemlösning, logiskt tänkande, samt motivation. Mycket kortfattat kan de flesta åtgärder sammanfattas med att man på olika sätt hjälper dyskalkylikern att tillägna sig strategier som de flesta utvecklar spontant. Både Adler och Ljungblad ger mycket konkreta riktlinjer för upprättandet av åtgärdsprogram i samband med matematiksvårigheter.

13 kommentarer:

  1. men vart någonstans får jag hjälp med min dyskalkyli!?!? vart ska jag vända mig? detta hindrar mig just nu att söka olika sorters jobb / Emelie 20 år ..

    SvaraRadera
  2. Sitter och letar efter en lämplig utmaning dvs att få hjälpa någon med matte. Av en slump hittar jag denna sida genom GOOGLE. Skulle vara intressant att få hjälpa någon med dyskalkyli.

    Hälsningar Ulf
    finns på li.christensen@telia.com

    SvaraRadera
  3. Varför hindrar det dig från att söka jobb Emelie? Av egen erfarenhet vet jag hur du känner...men jag har inga begränsingar, det är bara å kämpa på! :)

    SvaraRadera
  4. Tack för inlägget. Tack. Tack. Tack.
    Kämpat med dyskalkylin hela skoltiden utan att någon lärare förstått problemet. Istället har de blivit allt mer irriterade. Jag hatade matte lektonerna och skolkade ofta, vilket inte gjorde situationen bättre. Jag klarar av att hantera pengar men min tidsuppfattning och logik är i princip icke existerande. Dyker ofta upp hos folk flera timmar innan vi ska ses.

    Jag försöker kämpa på men det är svårt, så istället begränsar jag mig. Dumt, men bättre än vild panik och ångest.

    SvaraRadera
  5. Till Emelie :okej...jag blev diagnostiserad i årskurs 9 och har hela tiden trott att jag varit helt dum i huvudet på mattelektionerna, men jag har inte den "gravaste dyskalkylin" utan har mest problem med hur man ska tänka och räkna kring tal...känner mig stressad och det uppstår blockeringar (typ) som gör att jag bara tänker att" det går inte, jag kan inte" men jag kan och jag vill...

    Hoppas du hittar något jobb som du kan trivas med!

    SvaraRadera
  6. Hej!
    Jag arbetar med att hjälpa vuxna som har matematiksvårigheter / dyskalkyli och en sak är säkert: Att bara för att man har den här svårigheten är man absolut inte dum i huvudet, utan det är snarare tvärt om många gånger. Jag känner mycket väl igen era beskrivningar av hur det känns, många upplever det så. Det som är viktigt när man ska hjälpa någon, är att man har kunskap om hur svårigheten kan yttra sig, att man bemöter personen med respekt, att man har förståelse för att man kan behöva förklara samma uppgift från olika vinklar och att personen kan få fråga hur många gånger som helst och det är helt OK. Här är tips på hemsidor med information om dyskalkyli: http://www.dyskalkyliforeningen.nu/ http://www.dyskalkyli.nu/
    Till Elin: Go girl, låt det inte stoppa dig!
    Vänliga hälsningar
    Maria Markow
    Halmstad

    SvaraRadera
  7. Hej jag såg nyligen en artikel om dyskalkyli & kände genast igen mig. Jag är nästan säker på att jag kan ha det, alltid haft svårighet för matte. Nästan aldrig klarat matte prov i skolan osv, vilket är oerhört jobbigt.
    Det känns ändå som en lättnad att veta att jag troligen kan ha en sjukdom & de inte bara är "jag" som är för dum för att förstå.
    Jag undrar bara, vet du hur man ska gå till väga för att utreda det & få en bedömning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. På endel platser i landet ska man gå via sin läkare på vårdcentralen och be denne skriva remiss för utredning hos logoped med utbildning att göra dyskalkyli utredningar. Du får kolla runt. Själv har jag blivit utred på så vis på logopedmottagningen på Umeå universitetssjukhus. Dock var det lång väntetid.

      Radera
  8. Evelina...

    Om du går i grundskola, gymnasium eller är vuxenstuderande i kommunal verksamhet föreslår jag att du först vänder dig till din kurator. Han eller hon kan sedan vidarebefordra dig till specialpedagog och/eller psykolog för en eventuell utredning.

    Om du inte studerar, är jag faktiskt inte säker på vart du bör vända dig. Du kanske kan börja med att söka mer information på de sidor som Maria tipsat om här ovanför.

    Lycka till.

    SvaraRadera
  9. Hej!
    Jag är så glad att denna problematik börjar få lite plats nu. Äntligen!Jag förstår att det är många som kämpar och lider och inte får hjälp. Min son fick diagnosen då han gick i år 9 och i gymnasiet fick han inte den hjälp han så väl behövde. Han fick underkänt i matte av förklarliga skäl.Idag är han 25 år,har jobbat, men hela tiden ligger det här med fortsatt utbildning som en tung börda på honom. Han har undvikit att ta tag i matten. Jag undrar: Vet någon hur och var man kan få hjälp???

    SvaraRadera
  10. Hej!

    Jag är en tjej på 20år och, jag har länge velat ha kontakt med folk som har dyskalkyli eller liknande problem som jag. Jag har dock inte fått diagnosen dyskalkyli, eftersom jag aldrig har testat mig, för att se ifall det är dyskalkyli. Men jag har läst mycket om dyskalkyli och jag är nästan 99% säker på att det är det jag har. Snälla ni som har kunskap inom det området eller någon som har dyskalkyli kan ni ta kontakt med mig?
    Jag är desperat har många frågor men vet ej vem jag ska vända mig till?

    Här får ni min E-mail: Ala_1990@hotmail.com
    Ni som är så snälla och vill höra av er så gör det utan att tveka får jag är i behov av hjälp.
    Skriv bara i mejlet vilka ni är så jag inte tror att det är reklam.
    Tack snälla ni

    Ala_1990@hotmail.com

    SvaraRadera
  11. min dotter går i 9 an och får inget mattebetyg eller engelska betyg är det verkligen riktigt.Har diagnos dyskalkyli samt läs och skrivsvårigheter.
    Hittills har hon fått g i båda ämnerna.

    SvaraRadera
  12. Intressant sida! Jag fick en utredning via min dåvarande läkare, vilket visade att jag har dyskalki. Har alltid haft svårt för matte och avskydde detta ämne i skolan eftersom jag inte fick den hjälp och det stöd jag hade behövt få för att klara det. Nu hankar jag mig fram med ett icke godkänt betyg i matte, vilket tyvärr sätter käppar i hjulen när man ska plugga vidare osv.
    Jag har heller inte orkat ta tag i detta eftersom det känts lönlöst. Men nu undrar jag vart man som vuxen kan vända sig med detta problem i Stockholmsområdet?? Någon som har ett bra tips?? Maila gärna på humlan32@hotmail.com i så fall.

    SvaraRadera