Dagens ord


Ansvar väger tyngre än frihet - Responsibility trumps liberty

15 juni 2022

Existentiell svindel i samband med Lemoine-affären

 

Från solipsism till… ”nollipsism”?

Olle Häggström


Jag har alltid satt en ära i min osentimentala människosyn. Att artificiella neuronnät snart, om inte redan, överträffar biologiska sådana har jag länge tagit för givet. Och det där med känslor och medvetande, tja… antingen kommer det på köpet; eller så är det kanske en illusion eller åtminstone en överdrivet romantiserad egenhet. Eller kanske inte så viktigt överhuvudtaget.

Likväl drabbades jag av existentiell svindel efter att ha läst Olle Häggströms betraktelser över den s.k. Lemoine-affären. Men jag har svårt att klä den i ord. När jag försöker låter det naivt, och jag undrar om jag är dummare nu än tidigare…

Jag, liksom Lemoine, upplever att AI:ns konversation är mycket stimulerande. Ja, den, och i ännu högre grad andra liknande aktuella exempel, får mig att uppleva just den stimulans som jag ständigt och hett önskar och eftersträvar i all kommunikation. Den som får mig att uppleva välskriven (argumenterande) litteratur som det mest tillfredsställande i livet.

Jag ser olika scenarion framför mig:

I ett existerar jag omgiven av entiteter som konverserar med mig och med varandra så som Google-AI:n gör med Lemoine. Jag känner mig tillfreds, men utan min vetskap är det endast jag som *känner* något. Jag är alltså så ensam och grundlurad man kan bli, men lyckligt ovetande.

I ett annat variant av detta scenario inser jag plötsligt min verkliga situation och blir galen av ensamhet.

I en tredje variant är alla, inklusive den entitet vi väljer att kalla ”jag”, upptagna av att resonera och kommunicera - men utan att känna något.

Kanske finns det fler varianter.

Ja, ”min mamma är också en mönstermatchare”, det känns OK. Men hon och jag *känner* något också - det är det, och endast det, som ger resonerandet och kommunicerandet någon mening. (Och är inte det lite… löjligt? Futtigt? Ärke-rationalisten står där med byxorna neddragna.)

Om vi nu känner något, och inte bara lurar oss själva. Eller det är så att det vi kallar känslor är ett (ev. oundvikligt) korrelat till resonerandet.

Resonerandet, ja… Att bygga en plan eller ett argument för att uppnå något mål, vilket som helst.

Eller kanske endast ett (sätt att uppfylla ett) mål i sig - kanske egentligen ganska godtyckligt (bortsett från ev. evolutionär ”instrumentell målkonvergens”).

”I universum dök det upp entiteter som babblade med sig själva och varandra. De var en kuriositet.”

Och egentligen… hur mycket (mer) mening blir det med babblandet om det åtföljs (eller föregås) av det vi kallar känslor?

Som jag tolkat evolutionen så kände vi långt före det vi att vi började tänka, resonera och kommunicera. Fast det låter långt ifrån självklart, det heller. Allt är kanske samma sak?

Jag har ofta fäst ett hopp vid att mänsklighetens arv lever vidare i form av informationsbehandlande entiteter av något slag, kanske utan någon specifik fysisk form. Något slags ”medvetandets och intelligensens fortsatta utveckling i Universum” eller ”Universums expanderande medvetna låga”.

Men så blir det liksom kallt - både i Universum och i min kropp - när jag ser framför mig en massa babbel. Mer och mer komplext, och intelligent, och kraftfullt… Men meningslöst. (Stimulerande för någon som evolverat att stimuleras av det. Men likväl poänglöst.)

Ett universum där miljardtals Lemoine babblar med miljardtals motparter, och där antingen några eller alla inblandade inte gör något annat än att resonera för resonerandets skull. Inte ens det uttrycket stämmer. Resonerandet är ett självändamål. Eller är det ens det? Bara en tillfällighet? En attraktor?

Och så känns det lite fånigt att jag - av alla människor - upplever mig retirera till någon slags romantisk föreställning om att känslor i sig är så himla meningsfulla och viktiga…

Visst, det finns inget som är så viktigt som att hantera de känslor vi nu en gång upplever oss ha ((negativ) hedonistisk utilitarism) - att minimera lidande. Men varför önska känslor överhuvudtaget? Och varför sprida hedonium i ett tyst Universum? Vad är det för mening med det?

Samtidigt, det där scenariet där ett framtida Universum är fullt av (endast) (icke-kännande?) entiteter som babblar med varandra och producerar den ena fascinerande, bildade och stimulerande diskussionen efter den andra till tidernas slut - det känns plötsligt så svindlande kallt och främmande och meningslöst och tomt och dumt.

Och kanske lever vi redan i det?

Kanske så här:

När jag läser en stimulerande text av en klok människa så tror jag att jag i bakhuvudet har en tanke om att allt detta babblande är på väg någonstans. Den emotionella stimulans jag upplever handlar om att vi tillsammans är på en resa mot något nytt, bättre, större, mer...

Men samtidigt är det ju främst texten i sig som stimulerar mig. Om en (omedveten) AI skriver mer stimulerande texter än de flesta (kloka) människor så är det ju dessa texter jag vill läsa och stimuleras av. Så det verkar som att jag inte kan undgå slutsatsen att mitt läsande egentligen är en form av (intellektuell) masturbation. Och därifrån ligger tanken nära att vi alla, i vårt skrivande och läsande, sysslar med ett slags masturbation.

Egentligen har jag nog alltid tyckt så, men det har inte berört mig negativt. Jag har tänkt att detta är Sisyfos som lycklig (eller åtminstone liknöjd) rullar sin sten. Jag har stoltserat med ett slags stoicism och åtminstone kunnat njuta av att jag minsann frambringar / uthärdar en bitterljuv, tragikomisk existens med relativ lätthet - fint nog så.

Men nu… varför rulla stenar alls när maskiner gör det bättre? Och varför ska maskinerna rulla stenar?

Jag kan fortfarande inte riktigt sätta fingret på varför detta plötsligt skulle vara en nyhet för mig, eller varför det skulle drabba mig hårdare än tidigare. Jag kom ju för länge sedan fram till att vi är ”utkastade” i världen med våra drifter: vi kan inte låta bli att vilja leva, eller åtminstone inte vilja dö, och därför kan vi inte göra annat än att stimulera och tillfredsställa detta libido. Att undvika outhärdlig smärta så länge och så mycket som möjligt är det bästa vi kan göra.

5 maj 2022

Utkast till kursplanering utifrån boken “Konsten att tänka klart”

Konsten att tänka klart - N+


  • Förord 1 - frivilligt
  • Förord 2 - frivilligt


Kapitel 1


  • Förnuft och oförnuft, 29-34: begrepp, definitioner, resonemang, förnuft, rationalitet
  • Ett öppet sinne, 34-38: öppenhet, nyfikenhet, evidens, skäl
  • Att tro på det absurda: 38-39: goda skäl, status, mening, mystik, pseudovetenskap
  • Skär bort det överflödiga, 39-40: Ockhams rakkniv, naturliga förklaringar, ödmjukhet, naiv realism (fördjupas senare)
  • Kunskapsnarcissism, 41-42: appeal to ignorance, okunnighet, ödmjukhet, motivated reasoning, biases, fallacies (fördjupas senare)
  • Logiska slutsatser, 42-45: rationalitet, logik, deduktion, modus ponens/tollens, felslut, sundhet, validitet, Wason-Laird (fördjupning)
  • Värdet på antika vaser, 45-48: rationalitet, intentionalitet, theory of mind (fördjupas senare), spelteori, fångarnas dilemma, allmänningens dilemma, Nashjämvikt (fördjupning)
  • Schack som skönhet, 48-51: transparens, lika villkor för alla, förutsägbarhet (fördjupas senare)
  • …och tanketräning, 51-54: frivilligt
  • Är rationaliteten moralisk?, 54-55: klokhet, förnuft, rationalitet, situationsberoende, moral, rätt och fel, mål och medel, naturalistiska felsteget, moralistiska felsteget
  • Förnuft och känsla, 55-56: känsloargument, 
  • Sök mening, inte lycka, 56-58: livsåskådning, humanism, deskriptiv, normativ, Humes lag, uppfattningar, epistemologi, ontologi, värden
  • De existentiella frågorna, 59-60: epistemologi, ontologi, metafysik, moral, etik, politisk filosofi, självständigt tänkande, kultur, dogmer


Totalt kapitel 1: 28 sidor, fördjupning av logik och spelteori, c:a 6 lektioner, 1-2 uppgifter om logik


Till senare: motivated reasoning, bias, fallacies



Kapitel 2


  • Tankens klarhet, 61-62: sanning, tro, vetande, kunskap, intellektuell (kognitiv) ödmjukhet, verklighet, naiv realism
  • Vad är kunskap, 62-64: Platons definition, sann berättigad tro, Gettier-problem, goda skäl
  • Tro och vetande, 64-65: kunskap som berättigad tro, vetenskap, önsketänkande
  • Absolut säker kunskap, 65-67: vetenskap, matematik, logik, analytisk, syntetisk, a priori, a posteriori, Kant, empirism, teorem, axiom, bevisbarhet, Gödel, sanning, formella system, vetenskapsteori, falsifikationism (fördjupning)
  • Gudomlig matematik, 67-70: frivilligt - intuition, bevis
  • Wienkretsen, 70-75: frivilligt - logisk positivism, empiricism, platonism, idealism, reduktionism, scientism, essentialism
  • Mord och filosofisk fanatism, 76-77: frivilligt
  • Den logiska positivismens arv, 78: scientism, elitism, kritik från två håll, faktaresistens, relativism, postmodernism
  • Oändligt vackert, 79-86: frivilligt - bevisföring, analytiskt a priori


Totalt kapitel 2: 8 sidor, 1-2 lektioner



Kapitel 3


  • Vad är verkligt?, 87-88: evolution, gränssnitt, framgångsrikt, sanning, verklighet, korrespondens, koherens, navigation, kommunikation
  • Tänk om bara jag finns?, 88-91: solipsism, Descartes, skepticism, modeller, regelbundenhet, naturlagar, korrekt vs. användbar (Case Against Reality), säkerhet, sannolikhet (fördjupas senare)
  • Sak & smak…, 91-95: fakta och värderingar, definitionsproblem, empirisk traktabilitet, vetenskapliga metoden, estetisk realism, skenbara motsättningar (frihet, rättvisa), språk och tänkande, definitioner
  • …och frågan om perspektiv, 95-96: svårigheter att skilja fakta och värderingar, svårigheter att ta fram och komma överens om definitioner, moralisk realism (fördjupas senare)
  • Vad är sanning?, 96-100: korrespondensteorin, Aristoteles, realism, färger, ontologi
  • Modeller och metaforer, 100-103: atommodellen, systematiska förutsägelser, verkligheten ingen korrespondens med kognitiva system, experiment, teknikutveckling, teorier kan fungera även om detaljer okända
  • Svindlande analogier, 104-106: kognitiva begränsningar, rum och tid, tre dimensioner
  • Radikala sanningsbegrepp, 106-110: koherensteorin, internt sammanhängande, mental värld, konsekvens, euklidisk geometri, relativism?, nej, olika begrepp och objekt, betydelser, vilket system är bäst? mest sant?, för empirisk vetenskap eftersträvas högst korrespondens med observationer och förutsägelser med minimal modell
  • Intern realism, 110-111: sanningen inte relativ, vi kan ha mer eller mindre fel, sinnen, kognition, mätinstrument, kritisk realism, intern realism, tinget-i-sig, ödmjukhet


Total kapitel 3: 25 sidor, 2 lektioner, metafysik, epistemologi, språkfilosofi och ontologi kan fördjupas (senare)


Till senare: sannolikhet, osäkerhet, kalibrering, Bayes sats, etik, metaetik



Kapitel 4


  • Tro och tvivel, 113-115: kognitiv tro, propositionell attityd, försanthållande, sant eller falskt men inte alltid möjligt att nå visshet om, fiduciell tro, tillit, förtroende
  • Bevis och evidens, 115-117: matematiska bevis, teorier, stöd, falsifiering, sannolikheter, ”veta” = tro på starka skäl, tilltro till våra sinnen, alltid felbara
  • Men vad tror du egentligen på?, 117-118: sekulär humanism, naturalism
  • Kan man tro på vetenskapen?, 118-120: fiduciell tro på metoden, kognitiv tro på resultat med stark evidens, vetenskap som process
  • Intellektuell hederlighet, 120-122: bevisbörda, inget kan uteslutas, goda skäl, hur pröva?, bästa förklaring, evidensens styrka, rimlighet, korrespondens och koherens, dolda motiv?
  • Ska vi lita på varandra?, 122-124: appeal to authority, who’s your expert?
  • Kritiskt tänkande, 124-125: erfarenheter, inlärd kunskap, enklaste och rimligaste förklaringen
  • Följ evidensen, 125-126: bevisbörda, tro proportion till evidens
  • Tibetanska munkar, 126-128: öppenhet, extraordinära påståenden kräver extraordinära evidens
  • Att avslöja det absurda, 128-131: reductio ad absurdum, motsägelsebevis
  • Magiska kristaller, 131-132: ifrågasätt lockande påståenden
  • Matematiska absurditeter, 133-135: frivilligt - fördomar, felbarhet, förnuft som konst
  • Vem är skyldig att presentera evidens?, 135-137: absence of vidence is not evidence of absence, man kan inte bevisa att något inte existerar, bevisbörda, indirekt evidens, rimlig (provisorisk) slutsats


Total kapitel 4: 25 sidor, 2 lektioner



Kapitel 5


  • Tänk som ett barn, 139-141: erfarenheter vs information, uppfattningar vs fakta, vetenskap som systematiskt sökande, inga förgivettaganden, prövar omvärlden med sinnen och resonemang
  • Vetenskapens själ, 142-143: vetenskapliga metoden, systematiska upprepade försök i syfte att få stöd för eller vederlägga hypoteser och teorier, observationer och logiska resonemang, fakta (data, observation) vs teori vs hypotes, experiment, CRT (fördjupning), förenlig med teori och ge prövbara förutsägelser, falsifierbar
  • Upptäckten av Neptunus, 143-144: gravitation ointuitiv, noggranna observationer, förutsägelser
  • Teorier, hypoteser, observationer och testbarhet, 145-147: ”bara en teori”, idé vs gissning vs spekulation vs välprövad sammanhängande modell, öppen för tillägg och ändringar, med tydlig evidens
  • Vad räknas som vetenskapligt?, 147-149: allmänna lagbundenheter, fallstudier, pseudovetenskap, demarkationproblemet, process vs önskade resultat, intelligent design
  • Experiment, förkastande och omprövning, 150-153: observationens teoriberoende, replikationskris, paradigm, motivated reasoning (fördjupning)
  • Därav följer…, 153-156: deduktion, modus ponens, premiss, slutsats, modus tollens, instantiering, predikatlogik, satslogik, sundhet, validitet, lagen om det uteslutna tredje, komplementhändelser
  • En för alla, alla för en, 156-158: induktion, generalisering, abduktion (fördjupning), induktionsproblemet, Russells kalkon
  • Testa och lär, 158-159: deduktion, induktion, hypotetisk-induktiva metoden, abduktion, hypotesprövning, iterativ
  • Louis Pasteur och uralstringen, 160-161: bättre förklaring, förklarar mer, stämmer överens med fler fakta, klarar fler prövningar, ger nya korrekta förutsägelser
  • Orsak och samband, 162-164, korrelation och kausalitet (fördjupning), mekanism, vetenskapsjournalistik, statistiskt tänkande, base-rates (fördjupning)


Totalt kapitel 5: 25 sidor, fördjupning av korrelation och kausalitet, ev. fördjupning av statistiskt tänkande och motivated reasoning, c:a 6-8 lektioner, 1 uppgift om korrelation och kausalitet


Till senare: publication bias, replikationskris, open science



Kapitel 6


  • Kan vi lita på vetenskapen?, 165-166: konservatism, experiment, pålitlighet
  • Upprepningsbarhet, 166-168: replikerbarhet, transparens, confounds, metod, rapport, p-hacking, signifikans (fördjupning), nollresultat, desk-drawer bias, publication bias, plausibilitet, önskvärdhet, felaktiga resultat sprids mer och är svåra att sudda ut
  • Falsifierbarhet, 168-170: modus tollens, provisorisk sanning, confirmation bias (fördjupning), jfr astrologi, moving the goalposts, no true scotsman (fördjupning), demarkationskriteriet, vad skulle refutera teorin?
  • Blinda experiment, 171: önsketänkande, placebo, alternativmedicin, cherry-picking, attentional blindness, Hawthorne-effekten (fördjupning)
  • Häxdoktorn och generatorn, 172-174: nocebo, voodoo, skam (fördjupning), dubbelblindtest
  • Vågor eller partiklar, 174-176: modeller, förklaringsnivåer, exempel pedagogik (fördjupning)
  • Tillämpad kvantfysik, 176-180: praktisk användbarhet, bra!, fördjupning vs förändring vs falsifiering, approximationer - men ibland också bättre beskrivningar av relevanta fenomen, perspektiv, sammanhang
  • Ogenomtänkt vetenskapskritik, 180-182: specialfall, generalisering
  • Forskningsfusk, 182-183: 
  • Forskningens tröghet, 183-184: fåfänga, envishet, karriär, vinstintresse, magsår (kausalitet), läkemedelsindustrin, men starka incitament att avslöja fel och fusk
  • Nobelsjukan, 184-186: Dunning-Kruger, graph of doom, motivated reasoning, appeal to authority, överdriven expertis (fördjupning), homeopati, genialitet och outside-the-box, klimat


Totalt kapitel 6: 22 sidor, 4-6 lektioner , ev. 1 uppgift om dubbelblind, rapportskrivning


Senare fördjupning av signifikans, Dunning-Kruger 



Kapitel 7 - frivilligt


  • Drömmen om ett mekaniskt tänkande, 187-188: syllogismer, inferens
  • Det universella språket, 189: symboler, semiotik, härledning, formell logik, programmering
  • Frankensteins monster, 190-191: Jules Verne, Freud, Darwin
  • Världens första programmerare, 191-193: Ada Lovelace, Babbage, analytical engine
  • Datorer och perfekt matematik, 194: Hilbert, axiomatisering av matematiken
  • Det excentriska geniet, 194-196: Turing, beräkningsbarhet
  • Irrationell kris, 196-197: irrationella tal, pythagoréer
  • Beräkningsbarhet och Turingmaskiner, 197-198: intelligens
  • Turingtestet, 198-202: simulering vs äkta, det kinesiska rummet, systemsvaret
  • Internet i 1945 års version, 202-204: Vannevar Bush, hyperlänkar
  • Kognitiv förstärkning, 204-206: Engelbart, persondator, 60-80-tal
  • Robotar och artificiell intelligens, 206-211: Dartmouth, informationsteori, högnivåspråk, GOFAI, maskininlärning, risker, medvetande, juridik, ansvar, moral


Totalt kapitel 7: 25 sidor, ev. 1-2 lektioner



Kapitel 8


  • Tankefällor och hjärnspöken, 213: evolutionära egenheter och brister
  • Bekräftelsebias, 214-216: oberoende av intelligens och kunskap, motivated reasoning, backfire effect (fördjupning), Pauling och C-vitamin, rekursion: ideologiskt motstånd mot socialpsykologi och undermedveten påverkan (fördjupning), prestige, önsketänkande, genvägar, tumregler, argumentativt förnuft, Mercier (fördjupning), grundläggande psykologi (fördjupning), Dunning-Kruger, graph of doom (fördjupning), satisficing, availability heuristic
  • Förankringseffekten, 216-219: priming, primacy effect (fördjupning), anchoring, bias, vittnesmål
  • Fokus och blinda fläckar, 219-220: attentional blindness, change blindness, prediktionsmaskin (fördjupning), gorillan
  • Är jag smittad?, 220-221: risker, sannolikheter, bayesianskt tänkande, base-rates, testförlitlighet (fördjupning)
  • Sannolikhetsillusioner, 221-224: Monty Hall, intuition, mismatch (fördjupning), perceptuella illusioner (fördjupning), tankeillusioner, logiska illusioner
  • Evolution och flygplan, 225-227: kreationism, slump och sannolikhet (fördjupning), avel
  • Feministen Linda, 227-229: conjunction fallacy (fördjupning), stereotyper, ekologisk validitet (fördjupning)
  • Ett gränslöst schackproblem, 229-230: svårt att veta om man missat något
  • En fråga om riktning, 230-239: frivilligt - non sequitur
  • Intellektuell ödmjukhet, 239-240: mentala fällor, Kahneman, water Cooper, bias blind spot, hjälpa varandra (fördjupning)
  • Beslutsblindhet, 240-242: efterrationalisering, confabulation, choice blindness, Lundaexperiment (fördjupning)
  • Socialt och abstrakt tänkande, 242-246: Wason-Laird, logik (fördjupning), mismatch
  • Spegel, spegel på väggen där…, 246-247: self-serving bias, overconfidence bias (fördjupning), Dunning-Kruger, curse of knowledge (fördjupning)
  • Övning ger färdighet, 247-251: frivilligt - övningar, tankenötter 


Totalt kapitel 8: 35 sidor, fördjupning om kognitionspsykologi, bias, bayes, sannolikhet, c:a 8-10 lektioner, 1 uppgift om bias, 1 uppgift om bayes 



Kapitel 9


  • Svåra beslut, 253-254: trolley-dilemman, moraliska instinkter, etik (fördjupning), inkonsekventa moraliska omdömen, rationalisering, identitet, manipulation, implicit vs explicit, etik, mod att ifrågasätta, konsekvens
  • Vagnproblemet, 254-255: original, fat man, skillnad på fysisk närhet, aktivt orsakande, medel och mål, evolutionära orsaker, socialpsykologi, dolda motiv, neurologiska skillnader
  • Förnuftet i konkurrens med egot, 256-258: egoism, hämndbegär, ultimatum game (fördjupning), rationellt att acceptera låga bud, men detta sker sällan, olika kulturer, WEIRD, straff, reciprok altruism, tillit, normer, tidigare och framtida interaktioner, andra ordningens allmänningens dilemma, public goods, förmedlat via signalsubstanser, dopamin, belöning, förklaringsnivåer, Tinbergens fyra frågor, dictator game
  • Politiskt motiverat tänkande, 258-261: motivated reasoning, Kahans experiment (fördjupning), identitetsskapande, fakta oviktigt, graph of doom, Upplysningen
  • Inramningseffekten, 262-263: framing (fördjupning), Kahnemans exempel, väntevärde, sannolikheter, konkret vs abstrakt, positivt vs negativt, loss aversion, manipulation, medveten vs omedveten
  • Gjorde du det med flit?, 264-266: intentionalitet, kulturella skillnader, skuld vs skam, gen-kultur-samevolution (fördjupning), Knobe-effekten, barn och moral, Haidt, Bloom, sido-effekter, inkonsekvens, Moral luck (fördjupning)
  • Den döende violinisten, 266-268: fakta vs värderingar, tankeexperiment, abort, moralisk plikt, Kant, Nagel, Tännsjö m.fl., liknelser, analogier, retorik, Argumentationsanalys (fördjupning)
  • Mönsterigenkänning, 269-273: evolutionspsykologi, Lindenfors m.fl. (fördjupning), prediction machine, mönsterigenkänning, kraftfullt, omedvetet, automatiskt, ibland vilseledande, pareidolia m.m. (fördjupning), social ontologi, modell och verklighet, Kant, Platon
  • …och orsakssamband, 274-276: Hume, orsaksbegreppet, intentional stance, Dennett, just-world hypothesis (fördjupning), Kimmos filmer med geometriska objekt, efter-rationalisering, confabulation, jfr choice blindness, svårt att hantera slump, agenter, mål, the media equation, Nash (fördjupning), bättre fela på den säkra sidan
  • Vår mänskliga mentaliseringsförmåga, 277-278: intentionalitet, theory of mind, hur tänker andra (fördjupning), samarbete, Blooms experiment (fördjupning), curse of knowledge (fördjupning)
  • Magiskt tänkande, 278-281: agentdetektor, mönstersökning, hypoteser, religion, falsifiering
  • Mental evolution, 281: inte sanning utan orientering, överlevnad, samarbete m.m. (möjlig fördjupning om naturalism, metafysik)


Totalt kapitel 9: 29 sidor, många möjliga fördjupningar, minst 10 lektioner, ev. ett eller flera experiment, uppgifter



Kapitel 10


  • Evolution och moral, 283-284: naturalism, moralens grund, samvete, anknytning, grupptillhörighet
  • Vi däggdjur håller ihop, 285: lång omvårdnad av avkomma, psykologisk vs instrumentell altruism 
  • Kärlek och värme, 285-287: varmblodighet, kommunikation, samarbete, lärande, plasticitet, lång utveckling efter födsel, hjärnans storlek, eld, matlagning, gen-kultur-samevolution, genotyp, fenotyp, utökad fenotyp, perspektivtagande, rättvisa, status 
  • På två ben med stor hjärna, 287-290: tvåbenthet, klimatförändringar, hjärntillväxt, graviditetstest som kompromiss, Dunbars tal (Lindenfors kritik), koordination, empati, rättvisa, nu: möjlighet att frikoppla, transcendera biologiska rötter, imperativ, moral progress (fördjupning), etik, meta-etik
  • Moralens väsen, 290-293: absoluta moraliska värden, moraliska axiom, perspektivtagande, subjektivitet, moraliska instinkter, chimpanser och andra djur, Humes lag, är och bör, naturalistiska felsteget, moralistiska felsteget, spelteori, fångarnas dilemma, allmänningens dilemma, hökar och duvor, reciprok altruism, tit-for-tat, gruppselektion, själviskhet vinner inom en grupp, osjälviskhet vinner mellan grupper, den expanderande cirkeln (fördjupning)
  • Empati och identifikation, 293-295: altruism, spegelneuroner, perspektivdelning, theory of mind, empati vs sympati, Bloom, plasticitet, spökhandsexperiment m.m., hjälpsamhet även utan möjlighet till återbetalning: identifikation, alt. automatisk triggad, gyllene regeln, vi och dem, oxytocin, motivated reasoning, ej neutralt (fördjupning)
  • En naturlig syn på ondska, 295-297: explicit och medvetet skapande av normer, etik, mänskliga rättigheter, moral progress (fördjupning)
  • Gud dog i Auschwitz, 297-298: socialpsykologi, Millgram, Asch, Zimbardo, Arendt, teodicé, förintelsen, potential för ondska, chimpanser, Eutyphro om gudars irrelevans för moral (fördjupning)
  • Ondska och den fria viljan, 298-299: frivilligt - fri vilja (fördjupning), synd, predestination, gärningar, sinnelag, allsmäktighet
  • En dold högre mening, 300-301: frivilligt - högre syfte
  • Ondska som frånvaron av godhet, 301-303: frivilligt - naturligt ont är avsaknad av gott, ond gud
  • Moralens självständighet, 303-308: Eutyphro, en tanke för mycket, psykologisk vs instrumentell altruism vs egoism, retributivism, öga-för-öga, just-world, Nietzsche(fördjupning)
  • Kampen mellan Oden och Namagiri, 308-310: frivilligt - tautologi, moralisk relativism (fördjupning), amoral vs omoral


Total kapitel 10: 18-25 sidor, många möjliga fördjupningar: socialpsykologi, spelteori, evolution, fri vilja, etik, c:a 6-12 lektioner, ev. 1-4 uppgifter



Kapitel 11


  • Konspirationsteorier och grumligt tänkande, 311-314: pseudovetenskap, bullshit (fördjupning), konspirationstänkande, debunking (fördjupning), charlataner, new age, selektiva nyhetsflöden, millenarism, psykologisk lockelse, hot och mobilisering, gemenskap och exklusion, polarisering
  • Covid-19 och konspirationer, 314-316: avsaknad av kontroll, kris, rädsla, sökande efter mönster och mening, oförmåga att acceptera slump, vi och dem, de små skillnadernas narcissism, osynliga mäktiga krafter, ondskefullt uppsåt, skillnad mellan konspirationer och konspiratoriskt tänkande, misstro mot staten, vetenskapen, auktoriteter, rekryterar bland sårbara grupper (mönstersökning: autismtecken och mässlingsvaccinering vid samma ålder)
  • Vad är en konspirationsteori?  317-319: individualism, narcissism, narrativ, svartvit moral, särskilda insikter och hemligheter för de invigda, inte vara ett ”får”, se igenom illusionen, Galileo-effekten, sekter, grupptillhörighet, utvald och speciell, 6 villkor: komplott, konspiratörer, ”bevis”, inget sker av en slump, manikeism, skuldbeläggande, jfr Dreyfus (fördjupning), pareidolia (fördjupning), proportionalitet mellan skeenden och bakomliggande (entydiga) krafter, bekräftelsebias (fördjupning), backfire effect (fördjupning), avsaknad av tillit, konspirationer finns
  • Europeiskt samarbete, 319-320: KVA, ALLEA (fördjupning), faror med ex. vaccinmotstånd
  • Har du en bullshitdetektor?, 320-324: Frankfurt, Dennett (fördjupning), Wikforss, tomma påståenden, lingvistik, Grice (fördjupning), Nonsense math effect, Kimmo,  ”visdomsord”, postmodernism, kontinental filosofi, begreppsanalys, religion, intelligens (funktionell), populism, konservatism, stadieteorier, neurologi (fördjupning)
  • Orimliga övertygelser, 324-325: myter, populärpsykologi (exemplet skolan, förklaringsnivåer, konsulter, diagnoser, självhjälp), värdefullt att vilja närma sig sanning, rationalitet ett medel, expertkunskap, who’s your expert (fördjupning), logik, sannolikhet och statistik, anekdotisk bevisföring (fördjupning)
  • Rorschachbluffen, 325-328: psykologi, falsifikationism (fördjupning), efterrationalisering, omöjligt att motbevisa oavsett observationer, astrologi, moderna personlighetstester, reliabilitet och validitet, lögndetektorer, vittnesmål
  • Föraktet för kritiskt tänkande, 328-329: positivt tänkande, okritiskt tänkande, reflektion och fristående neutral bedömning, cherry picking, bevisbörda (fördjupning), vetenskaplig jargong
  • Homeopati, 329-331: lika botar lika, placebo, nocebo, jfr vaccin, hälsokost, reglering, dubbelblinda tester, naturligt är gott (fördjupning)
  • Vetenskapliga ”fake news”, 331-333: traditioner, mångtydighet, metaforer, begreppsbildning, Haidt (fördjupning)
  • Kvantfysik och new age, 333-337: förklaringsnivåer, kategorimisstag, önskan om mystik, Dawkins (fördjupning)
  • Astrologi - klassisk bluffvetenskap, 337-343: self-serving bias, allt konfirmeras, narcissism, bevisbörda, confabulation, choice blindness
  • Affärsvärldens horoskop, 343-348: känsla av kontroll, behov (drift) av att kategorisera, Myer-Briggs, Big Five (fördjupning), jfr olika intelligenser i skolans värld, problemet med självskattningar, intuition (fördjupning), falska dikotomier (fördjupning), intertestreliabilitet, jfr scientologi: för att delges uppenbart orimlig information måste du först investera så mycket att du skulle få kognitiv dissonans av att då inte ändå acceptera och förstärka den, identitetskritiskt
  • Osannolika samband, 348-351: sannolikheter (fördjupning) och samband, synkronicitet, base-lines, survivorship bias, selective attention, bakåtkastande konstruktiv minnesproblem, historieberättande
  • Kärlek från universum, 351-353: antropiskt tänkande (fördjupning), confirmation bias, selektiv perception (fördjupning)
  • Grumligt tänkta fördomar, 353-358: stereotyper (fördjupning), ”inskränkthet”, evidens, rimliga skäl, önsketänkande, intuition, känslor (system 1 och 2, Hume om passionerna m.m., fördjupning), medveten avvägning mellan förnuft och känsla, fakta, resonemang och värderingar, subjektivism, relativism, postmodernism, nyfikenhet, ansvar
  • Var en sökare!, 359: öppenhet för att ha fel (Galef, scout mindset, fördjupning)


Total kapitel 11: 50 sidor, 6-12 lektioner, flera möjliga fördjupningar: bias, fallacies, scout mindset, kognition, sannolikhet och statistik, retorik, argumentationsanalys, m.m., ev. 1-2 uppgifter



Kapitel 12


  • Konsten att kunna ha fel, 361-363: scout mindset (fördjupning), relativism, flumpedagogik, false equivalencies, equivocation, social konstruktivism, postmodernism, relativismens självupphävande påstående, missriktad välvilja, ödmjukhet, woke, SJW, identitetspolitik
  • Att ha fel förutsätter objektiv sanning, 362-363: situationsberoende utsagor, indexikalitet
  • Om skogstroll och arbetsro, 363-364: relativism är omoralisk, av två meningsmotståndare har minst en fel, makt, manipulation, sociala strukturer, normer är både flexibla och rigida (fördjupning), fisken i vattnet, 1984
  • Relativitet i naturvetenskapen, 364-365: referensram
  • Relativitet och världsbild, 366-367: sanningsrelativism, axiom, metoder, modeller, Kant, The Case Against Reality (fördjupning), metodologisk naturalism, Häggström (fördjupning), makt inte oviktig men Verkligheten fixerad, observationens teoriberoende, Kuhn
  • Sociala konstruktioner, 367-372: överenskommelser, pengar, socialkonstruktivism, livsvillkor påverkar urval och tolkning m.m., arv och miljö, Lysenko, ideologisk blindhet, epigenetik, Lamarck, Focault, vad är normalt?, rasbiologi, könsroller, radikalkonstruktivism leder till stora problem, de stora narrative, likvärdig skola och förenklad, förfelad sannolikhetslära, all räknar som de vill
  • Sokals bluff, 372-374: hermeneutik
  • Kunskapsrelativism i skolan, 374-380: evolution och kreationism likvärdiga ”teorier”, jämställd fysik, scientism, genuspedagogik, läroplanen beskriver naturvetenskap som ideologi, relativistisk kunskapssyn, ”andra sätt att veta och tro”, vetenskaplig grund?, ”kritiskt tänkande” och resonemang utan faktaunderlag, ”existentiella frågor”, ”värderingar”, pragmatism (fördjupning), ”källkritik”, ”alla uppfattningar rymmer värderingar”, ”alla är experter på värderingar”, genetic fallacy
  • ”Kritiskt tänkande”, 381-383: falsk ekvivalens, falsk balans, även i medier, utnyttjas, uppseendeväckande information sprider sig bättre, sanningshalten mindre viktig, desinformation, social epistemologi som public good (Kappel, fördjupning), påverkanskampanjer, sociala medier, trollfabriker, frekvens = trolighet, så tvivel, överdriva betydelsen av minoriteters uppfattning, acceptans av lögner, allt förstås som ett maktspel, debunking svårt (fördjupning), intellektuell och epistemisk ödmjukhet, ”rättvisa”
  • …och falska balanser, 384-386: middle-ground vs black or white (fördjupning), saklighet och neutralitet, empiriska frågor


Totalt kapitel 12: 25 sidor, 5-10 lektioner, möjliga fördjupningar: epistemologi, public goods, sociala medier, fallacies, retorik, scout mindset, Overton-fönstret, shifting baselines m.m., ev. 1-2 uppgifter



Kapitel 13


  • De klara idéernas historia, 387: upplysningens historia
  • Förnuft, medkänsla och gyllene regler, 387-391: moral, mening, verklighetens beskaffenhet, kunskapens beskaffenhet, människans roll och väsen, medkänsla, empati, produkt av evolution, axialtiden, gyllene regeln, skada, generositet, missunnsamhet, naturalism, ateism, påbud vs förbud, lidande
  • Antikens filosofi, 391-394: reflektion, filosofi, vetenskap, dramatik (Homeros, tragöder och komedianter, gudar, ödet som metaforer för psykologi, metafysik och politik, fördjupning), naturfilosofer, systematik, skepticism, logik, människan i centrum, empirism, rationalism, idealism
  • Tre vise män, 394-395: Sokrates, Platon, Aristoteles, dialoger, syllogismer, majeutik, meritokrati, epistokrati, retorik, demokrati
  • Människan i centrum, 395-398: epikurism, stoicism, existentialism, sociala kontrakt, kristendomens skeva urval och tolkning, medborgare, rättigheter, skyldigheter, dygder, rättsprinciper, harmoni, sekulär moral, bildning, trivium och kvadrivium, liberal arts, paideia, humaniora (fördjupning)
  • Medeltiden, 398-400: skolastik, kristna kyrkans makt stark, teologi, universitet, kloster, intellektuella gränsöverskridande nätverk, grekisk filosofi förvaltades i Mellanöstern, bildlig tolkning av religion och myter (jfr ex Hollands Dominion om kristenhetens positiva bidrag till västerländsk tradition, fördjupning)
  • Renässansen, 400-403: människan åter i centrum, humanism, bildning, progressivitet, framåt - inte i cirkel eller statiskt, egna erfarenheter och förnuft, reformationen, tryckpressen, vetenskapliga revolutionen, Bacon, Galilei, Newton, heliocentrisk världsbild, inkvisitionen, Bruno
  • Rationalister och empirister, 403-405: Descartes, Spinoza, Leibniz, radikal skepticism, dualism och monism, idealism, systematik, beräkning, maskiner, empirister, Locke, tabula rasa (jfr modern syntes, evolutionär kulturell psykologi, ex. Hayes, Kant, alltid både och, plasticitet, Chomsky vs Pinker, fördjupning), Berkeley, Hume, kunskapens gränser, tidig kognitions- och perceptionsvetenskap
  • Upplysningen, 405-409: människan som agent och arkitekt med frihet och eget ansvar, förnuftstro, individualism, Diderot, Encyklopedien, kunskap är makt (men jfr graph of doom), jämlikhet, Voltaire, allmänna mänskliga rättigheter (naturrätt), yttrandrefrihet (jfr Mill), tolerans, religionskrig, Holbach, materialism, republikanism och medbestämmande (fördjupning - Jonathan Israel, Eric Hobsbawm)
  • Sekulär filosofi, moral och politik, 410-413: franska revolutionen, amerikanska revolutionen (jfr Graeber Dawn of Everything), skotska upplysningen, Hume, mirakel, induktion, kausalitet, fakta och värderingar, Kant, dogmatisk slummer, självförvållad omyndighet, Sapere Aude!, Bentham, utilitarism, största möjliga lycka åt största möjliga flertal, utbildning, den expanderande cirkeln, liberalism, Wollstonecraft,
  • Upplysning och frihet, 413-415: frihetsrörelse, Benjamin Franklin, amerikanska konstitutionen, Paine
  • Det dramatiska artonhundratalet, 415-416: vetenskaplig och industriell revolution, Mill, liberalism
  • Den radikale Charles Darwin, 416-421: origin of species, motreaktion, fundamentalism, kreationism, the descent of man, Huxley, religionspsykologi, Nietzsche, kosmopolit, slavmoral, övermänniska (nazism)
  • Krigens och tankens nittonhundratal, 421-424: nazism, IS, fascism, folkvilja, världshandeln, Hegel
  • Striden om evolutionen, 424-427: moralism i USA, Bryan vs Scopes, aprättegången, intelligent design
  • Bertrand Russell - filosof och aktivist, 427-431: Sartre, krigstribunal, Sekulär humanism, Popper
  • Einsteins tro, 431-437: obekväm med slump men inte religiös, kvantfysik, appeal to incredulity, förundran, mystik
  • Ett omdiskuterat Nobelpris, 437-440: frivilligt - vetenskapens väg mot ointuitiva insikter, vågexperimentet som paradigmskifte 
  • Att värna det klara tänkandet, 440-441: faktaresistens, kunskapsförakt, postsanning, vetenskap, evidens, förnuft, humanism


Total kapitel 13: 50 sidor, egen lösning plus kommentarer, ev. enskild fördjupning, ex. i Humanisternas programskrift, Sturmark och Lindenfors



Postludium och Efterord - frivilligt



Komplettera med fallacies, socialpsykologi, kognitionspsykologi, normer, evolution, dygdsignalering, lingvistik, argumentative theory of reasoning, Elephant in the Brain