Valfrihetsretoriken infiltrerar diskussionen om folkhälsa.
Vi är vana vid att journalister blandar ihop samvariation och orsakssamband; likaså att de klumpar ihop olika möjliga orsakssamband och -riktningar. Ett aktuellt exempel är den tvetydiga rubriken "Längre utbildning ger längre liv".
Men nu känns det värre än vanligt. Insinuationerna haglar: Förklaringen till den positiva korrelationen mellan utbildning och livslängd är -- trumvirvel -- välinformerade hälso- och vårdval. Tada!
Alltså en kausal kedja - på individnivå - från högre utbildning till bättre val till längre liv. Den enda förklaringen. Den viktigaste.
Gunnar Wetterberg befäste denna tankefigur häromdagen när han diskuterade sin bok "Kurvans kraft" i programmet "En bok en författare" (13' 00'' och framåt).
Den där orsakskedjan låter förrädiskt övertygande. Men hur självklar är den egentligen? Och hur ser det empiriska stödet ut?
Det finns många tänkbara förklaringar till varför utbildning påverkar folkhälsan positivt, varav många framstår som naturligare än teorin om det individuella valets kraft. Det finns också många tänkbara bakomliggande faktorer som påverkar både utbildningsnivå och livslängd positivt. (Det verkar heller inte orimligt att livslängd påverkar utbildningsnivå.)
Om det nu är så att välinformerade individuella vårdval har en tydlig positiv effekt på individuell livslängd inställer sig genast frågan: Vill vi att det ska vara så? Ska den som är bäst på att välja få den bästa vården eller hälsorådgivningen?
Det är också anmärkningsvärt att den aktuella debatten förs mot bakgrund av att ojämlikheten i hälsa nu ökar -- trots att allt fler utbildar sig längre än någonsin tidigare.
Idén låter helt i samklang med den allmänt väldigt stora tron på hur vi alla kan förklaras som små marknadsrobotar som gör våra fullt rationella val med utgångspunkt från storleken av vårt kunnande.
SvaraRaderaMen om man funderar över det. När vi är så välinformerade, varför håller nästan hela världen på att gå i konkurs?.. På samma gång. I tillägg både ekonomiskt och ekologiskt samtidigt.?
Kanske är svaret detta: Ju mer varje enskild individ lyckas maximera sin egen vinning, desto mer förstör kollektivet förutsättningarna för sin totala långsiktiga vinning. En variant av allmänningens dilemma.
RaderaDet är ett inte alls så omöjligt svar..
SvaraRaderaMen - ifall man vill lägga en darwinistisk spin på det hela så skulle man väl dock konkluderat att vår "största vinning" är att föra våra gener vidare, något som också skulle stämma överens med att många talar om sina barn eller barnbarn som det viktigaste i sina liv. Man brukar ju ibland säga att vi är förprogrammerade på det sättet. Tar man dessa omständigheter och slår dem samman med att vi är ganska välinformerade (ett antagande som känns rimligt) blir det svårt att tänka annat än att vårt beteende är ytterst irrationellt.