Svenska elever uppvisar svaga resultat i matematik i ett internationellt perspektiv. Resultaten har försämrats kraftigt sedan 1995. Relativt lågpresterande elever har försämrat sina resultat mest. Andelen elever som inte anses nå upp till medelgod kunskapsnivå har nästan fördubblats.
Det är en signifikant skillnad mellan elevers resultat beroende på deras föräldrars utbildningsnivå. Den socioekonomiska sammansättningen på skolan har också betydelse. Dessutom har den upplevda matematikmiljön på skolan stor betydelse för elevernas matematikresultat.
Andelen elever i Sverige som studerar avancerad matematik har minskat men jämfört med de länder som presterat högst resultat är dessa andelar ganska höga. Hur stor andel av en årskull som undersökningen representerar har betydelse för tolkningen av resultaten då det är förhållandevis lättare att uppnå goda resultat när undersökningen snävas av till en mindre grupp, ofta relativt högpresterande elever.
Undervisningstiden är låg i jämförelse med övriga länder. I matematik syns ett tydligt samband där länder med relativt mycket undervisningstid också tenderar att prestera bättre.
Undervisningstiden ägnas åt eget arbete. Svenska matematikelever spenderar den största delen av undervisningstiden till att arbeta självständigt eller till att lösa problem tillsammans med andra elever.
Den svenska skolan upplevs som trygg av både rektorer och lärare och det finns god tillgång på materiella resurser såsom läromedel, datorer, laboratorium etc. Men enligt rektorerna är sen ankomst, skolk och störningar i klassrummet ett större problem i svenska skolor jämfört med många andra länder.
Enligt lärarna i både matematik och fysik är det som begränsar undervisningen mest att elever har olika studieförmåga samt att de är ointresserade.
Svenska elever ägnar fritiden till datorer, TV-tittande och socialt umgänge, inte till läxor. Svenska elever spenderar i genomsnitt 1,1 timme per vecka åt matematikläxor. Detta ligger klart under genomsnittet för övriga deltagande länder.
Jämfört med 1995 har också läxtiden i matematik minskat avsevärt. Däremot ägnar de svenska eleverna i större utsträckning än eleverna i andra deltagande länder tid åt datorer på sin fritid.
Nästan alla svenska matematik- och fysikelever har för avsikt att studera vidare efter gymnasiet men bara fyra av tio vill göra det direkt efter gymnasiestudierna.
Förklaringar som tas upp i rapporten är:
- Sämre förkunskaper från grundskolan
- Lektionstiden i teorin oförändrad men i praktiken mindre då mer tid går åt att repetera baskunskaper från grundskolan
- Undervisningen har individualiserats, är procedurinriktad och mindre tid ägnas åt konceptuell undervisning
- Mindre tid ägnas åt att träna matematik på fritiden (läxläsning)
- Kurssystemet med kursprov leder till mindre repetition och konsolidering av kunskaper från tidiga kurser
- Fysikens (och andra ämnens) ”avmatematisering”
- Det stora tolkningsutrymmet i kursplaner och betygskriterier har lett till sänkta och mer varierande kravnivåer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar