Nonsensforskning och kunskapssamhälle

Nonsensforskning (Filosofiska rummet i P1, 1/10 2017)

Alvesson och Paulsen är udda sängkompisar. Jag läste deras artikel i DN för ett tag sen och blev inte imponerad. Undrar just hur det samarbetet började, och hur länge det varar. Det påminner inte så lite om Wellnessyndromet.

Alvesson är en inte helt okontroversiell gnällspik. Det finns kanske andra, mer diplomatiska, företrädare för ett i och för sig viktigt budskap? Men resonemanget om breddad högre utbildning gör han bra. (Funderar på Paulsens vinkel där, och tänker bl.a. på hans insats i Idévärlden nyligen.) Humanekologen från Malmö verkar bitvis vara en del av problemet. Sociologen, däremot, verkar vettig.

Diskussionen om Liberal Arts och bildning är bra. Här har nog Paulsen influerat: Fiske på förmiddagen o.s.v.

Men lite elitism måste vi ha som motvikt, om vi menar allvar med "kunskapssamhället". Gärna många olika vägar, men stenhårda krav på åtminstone en del av dessa. Inga högre betyg / examina / befattningar för flertalet. Fria studier som arbetsmarknadsåtgärd, i kombination med automatisering och (någon form av) medborgarlön.

Det gäller att lösa detta snyggt - utan att återinföra eller förstärka ett klassamhälle.