Preformation och epigenes

Viktoria Fareld kopplar sin diskussion av Taylors tvetydiga identitets- och originalitetsbegrepp till det sena 1700-talets embryologi. Inom detta fält:

...gjorde två teorier anspråk på att definiera begreppet utveckling: epigenesen - organismens successiva självorganisering - stod mot preformationen, den gradvisa manifesteringen av en på förhand formerad organism. Utvecklingen uppfattades å ena sidan som ett oavbrutet skapande eller en successiv tillblivelse, omöjlig att överblicka eller förutsäga och å andra sidan som en ordnad och förutbestämd process, en gradvis tillväxt av ett på förhand givet innehåll. Den sistnämnda idén låg väl i linje med den ursprungliga innebörden av ordet "utveckling". Ordet härrör...från det latinska explicato som åsyftar en mångfald som vecklas upp. Det har i stort sett samma betydelse som det latinska evolutio, i dess ursprungliga betydelse av att rulla ut en bokrulle eller att veckla ut en tankegång.

(s. 66)