En inte särskilt originell memetisk analys av rekviet, med anledning av allhelgonahelgen:
Klassisk psykopatisk hjärntvätt.
Jaså, du är ledsen över att en närstående har dött? Du mår dåligt? Det gör riktigt ont? Bra! Det ska det göra. Det ska svida som fan. Det är ett lidande du sannerligen har förtjänat. Du har varit stygg, och din ånger är ett meningslöst hyckleri. Du är ond, helt igenom. Förtappad. Avskyvärd. Du har inte ens förstånd att inse din egen uselhet, än mindre en genuin vilja att konfrontera den.
Så du ska lida. För allt du gjort, för din härkomst och existens. För allt du är och för allt du kommer att göra. För dina usla ätteläggars framtida synder, avlade ur din synd, din obotliga synd.
Är du ledsen? Såja. Kom till pappa.
Vet du, om du är riktigt snäll så ska jag lindra dina samvetskval lite. Så att du kan vila en liten stund.
Du är inte den enda syndaren. Om du kryper för mig riktigt duktigt så vänder jag min vrede mot någon annan ett tag, och du får njuta av att en frände tillfälligt lider mer än du; att du tillfälligt kan räkna dig till den rättfärdige straffandes sida - inte de straffades.
Lite lugnare? Vet du, om du är riktigt, riktigt duktig så kanske jag berättar en historia om hur det här inte är ditt fel - och får dig att nästan tro på den.
Får dig att tro att du kan mildra min vrede och dina egna kval. En liten stund.
Att du kan göra detta som medlem av en utvald, välsignad skara.
Att ni gemensamt kan transformera er lättsinnighet till dygd.
Utan att förstå att ni samtidigt återuppbygger er hybris.
För vilken jag ska straffa er igen.
—
Orden kom till mig när jag lyssnade till P2:s rekviem-special nyss. En professor från Uppsala (förstås) sa något om hur protestanter velat mjuka upp mässan lite, med lite mindre fokus på domedag och lite mer på frälsning. En annan expert sa att flera kompositörer med erfarenhet av begravningar dragit sig för att inkludera ett Dies Irae eftersom de sett hur illa berörda de sörjande blev.
Förresten: Jag kom just ihåg att jag igår avslutade en serie på Netflix om en man som låste in och hjärntvättade sin ”familj”, där frun/mamman regelbundet dödades och byttes ut. Barnen var helt på pappans sida..
