Myndigheterna måste ta kvacksalveriet på allvar
Ingressen lyder:
ALTERNATIVMEDICIN En alternativmedicinsk behandling kan verka både naturligare och sundare än mediciner och behandlingar inom den vanliga vården. Men skenet bedrar. Livshotande sjukdomstillstånd behandlas med verkningslösa metoder.
Jag delade artikeln på Facebook, och bad mina vänner om hjälp att hitta pedagogiska exempel på argumentationsfelet "Appeal to Nature", med koppling till just alternativmedicin. Detta genererade bl.a. följande replikskifte.
NN: placebo effekt?
Jag: Nja, jag tänker mig något i stil med:
"Anna tycker att vi bör undvika konstgjorda mediciner. Hon säger att de belastar levern på ett onaturligt sätt. I stället ska vi använda läkemedel som endast är framställda av naturliga örter. För varje sjukdom i naturen går det att hitta ett naturligt förekommande botemedel, säger Anna."
NN: Är det så att ni använder materialet i N+ kurser pga det inte kan bevisas naturvetenskapligt att de fungerar?
Jag: Först och främst är det sättet att argumentera som är intressant. Att något är 'naturligt' innebär inte med nödvändighet att det därmed är 'bra' eller 'nyttigt' etc. (Ett övertydligt exempel är giftiga växter.)
Man kan också diskutera vad som egentligen menas med 'naturligt'. Är bröd naturligt? Det växer ju inga bullar på träden.
Sådana diskussioner leder vidare till Humes generella distinktion mellan 'är' och 'bör': Att rasism troligen alltid har förekommit i någon mening under människans historia - och dessutom kan betraktas som 'naturlig' och t.o.m. evolutionärt framgångsrik i vissa avseenden - är inget godtagbart skäl till att acceptera eller uppmuntra rasism i dag.
När det gäller kemiska produkter (t.ex. läkemedel) kan det ibland finnas skäl att föredra det mer 'naturliga' framför det mindre 'naturliga'. För att detta ska vara aktuellt så måste de båda alternativen ge samma effekt, medan det mindre 'naturliga' medlet har fler (allvarligare) biverkningar.
I ovanstående exempel är det mycket viktigt att inse att det inte är läkemedlens 'naturlighet' i sig som påverkar deras respektive effekter och biverkningar. (Rollerna kan vara ombytta: det konstgjorda läkemedlet kan ha - och har alltsom oftast - större gynnsam effekt och mindre biverkningar än eventuella 'naturliga' alternativ.)
Slutligen: I diskussioner om alternativmedicin (liksom i diskussioner om t.ex. klimatförändringar) hör man ofta argument av typen "Att effekten inte kan bevisas vetenskapligt innebär inte att den inte existerar" och liknande, och vice versa. (Du verkar själv argumentera så ovan.) Det här tyder på ett missförstånd, alternativt en olycklig förståelse för vad orden "effekt" och "bevisa" rimligen innebär.
Vetenskaplig (experimentell) undersökning av ett (möjligt) läkemedels effekter (och biverkningar) ger den enda form av kunskap som är värd att ha ur samhällelig synpunkt, men även för den enskilda individen. Om kontrollerade experiment inte uppvisar någon signifikant effekt så finns det inte någon sådan. Detta oavsett suggestiva anekdoter, placebo-effekter, personlig övertygelse o.s.v.
---
Diskussionen fortsatte senare:
NN: Bra ren naturvetenskapligt perspektiv. Jag skulle bara säga att en individs uppfattning är sanning till den personen. "Objektiv" vetenskap som bortse ifrån individens upplevelse är begränsad i sitt sätt att komma till "fakta". Sedan kan man argumentera om hur ordet "fakta" bör definieras. Men jag tror vi har haft den diskussionen om objektivitet och subjektivitet förr
Jag: Jag skulle säga att vad en individ "uppfattar" som sant är samma sak som vad individen "tror" är sant, eller "håller för" sant. Men om ord som "sanning" och "verklighet" ska ha någon vettig innebörd så måste de vara definierade i termer som är gemensamma, generella och som överensstämmer (i största möjliga mån) med den objektiva verklighet vi alla delar.
Placebo-effekten är ett specialfall. Den innebär att individens subjektiva uppfattning påverkar individens objektiva status. Det är fascinerande, och i högsta grad ett verkligt fenomen (vilket endast kan visas med vetenskapliga studier). Men det går inte att dra några paralleller mellan detta fenomen och kunskapens status i allmänhet.
Till den relativa objektivismens försvar