TV4

TV4 är propagandamaskinen som talar om för dig att du är värd all lyx du kan omge dig med - utan dåligt samvete. Och du kan och kommer att få det ännu bättre - om du bara köper en lott (alla kan bli vinnare!). Du är en fantastiskt god människa, som konsumerar lydigt och ägnar dig åt "marknadsdriven välgörenhet".

TV4 bjuder in dig - i egenskap av klädsamt privilegierad världsmedborgare - till månatliga galor, där du tillsammans med "alla andra" kan vältra dig i ditt eget bröd *och* din osjälviska sympati med grannens död - samtidigt.

TV4 fördummar dig och får dig att acceptera - nej, tro på nödvändigheten av - glidningen från redaktionellt innehåll till infotainment styrd helt av mer eller mindre dolda särintressen.

TV4 berättar för dig att du inte behöver ifrågasätta vare sig vapenindustri, banker, storföretag, hamburge-kedjor eller lokala skojare - tvärtom: det bästa du kan göra för de mindre bemedlade, såväl i närheten som långt borta, är att *inte* ifrågasätta.

TV4 visar dig att du är, eller kan bli, en del av "aristokratin", och att det ligger i ditt intresse att vara lojal mot det kapitalistiska systemet. TV4 dämpar din revolutionära glöd genom visa dig att allt är bra, och att det som ännu inte är bra *kommer* att bli bra - bara du inte reser dig upp i båten.

TV4 övertygar dig om att en ständig ökning av din "levnadsstandard" *inte* är tillfällig, utan en naturlag starkare än klimatförändringar, miljöförstöring och peak oil.

TV4 får dig att känna mer samhörighet med upp-spacklade och utstyrda kändisar, halv-kändisar och pseudo-kändisar än med verkliga människor i din närhet.

TV4 målar upp en stereotyp att antingen känna igen sig i eller aspirera på; och en ledargrupp av sådana stereotyper. Bjuder in dig till en gemenskap som du inte vågar stå utanför.

TV4 bjuder, mellan reklampauserna, på allt mer smaklösa skådespel ägnade både att förströ och dig och att sänka dina pretentioner. TV4 luckrar upp, dövar och likriktar dina moraliska instinkter.

TV4 matar dig med känslor och myter. Förför dig. Förstör dig.

Arbetar-aristokratins drömfabrik

Läser om Lenins begrepp arbetar-aristokrati och känner att det förklarar exakt varför jag alltid har hatat TV4.

Gentemot revisionisterna hävdar Lenin att de förbättringar, som arbetarna till äventyrs kan ha fått i vissa kapitalistiska länder, är tillfälliga och att de framför allt tjänar till att att dämpa arbetarnas revolutionära glöd och att få dem lojala mot den kapitalistiska staten. Lenin menar också att en särskild arbetar-aristokrati håller på att bildas - dvs. en typ av arbetare som genom löner och andra förmåner snarare känner samhörighet med sitt lands bourgeoisi än med det internationella proletariatet. Denna grupp gör anspråk på att vara hela proletariatets ledargrupp, och den får givetvis stöd av bourgeoisin och därmed av den nationella statsapparaten.

Sven-Eric Liedman (2005), Från Platon till kriget mot terrorismen, Bonniers.

I ett tidigare kapitel beskriver Liedman fascismens blandning av vansinne och smartness, ungefär på samma sätt som Eco beskriver Berlusconis Italien. Även detta utgör en nyckel till dagens svenska medielandskap. Jämför med filmen "Videocracy", som likt sin kusin och pseudo-namne "Idiocracy", tycks visa ett otänkbart överdrivet framtids-scenario, men vars förutsägelser, år för år, infrias i takt med människors sociala töjning - även i Sverige. Känslor, myter, lärosatser, skådespel och absurdism... Och ingen - inte ens ledarna - vet (eller är intresserade av att veta) var gränserna går.

Kalla mig foliehatt, men jag kan inte låta bli att se framför mig hur allt detta medvetet planerades i slutet av 80-talet, tillsammans med en mängd andra långsiktiga åtgärder. Mycket riktigt var det bl.a. "revisionister" i form av högersinnade socialdemokrater som låg bakom (eller tillät) dessa att träda i kraft.

Och nu tittar vi på Postkodmiljonären, allihop. Jag mår illa