minnesanteckningar
negativa friheter - frånvaron av tvång - är ett ohållbart begrepp
exempel: parkbänken, rökförbud på allmäna platser, nybyggare...
precis som kapitalismen bygger liberalismen på en ständig expansion: konceptet är hållbart endast så länge det finns tillräckligt mycket livsrum för att ingen ska behöva inkräkta på / bli inkräktad av någon annan
"ymighetshorn" vs. nollsummespel
i avsaknad av ett sådant utrymme, förvandlas allas "oförytterliga" rättigheter till de starkastes rättigheter
tanken på "oförytterliga" rättigheter är transcendental och har ingen fast förankring. ett rimligare förhållningssätt är pragmatiskt. transcendentalismens lockelse är den auktoritet den skänker, på samma sätt som traditionell religion.
i praktiken är liberalismens autonoma individ beroende av kollektiv på flera nivåer. även i den mån moderniteten (skenbart) tycks frikoppla individen från en mängd beroenden, visar en närmare inspektion att individen alltid hämtar sin styrka ur ett "vi". detta "vi"-beroende förnekas genom att hävda att just den egna vi-gruppen representerar det "rätta", "normala" o.s.v. (kvarterskyrkan)
materialism - fri vilja...
