Du har nyss börjat det Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Under en av de första lektionerna i Kemi introducerar läraren det periodiska systemet. Du har sett det förut och känner igen en del. Men du förstår också att det finns mycket mer att lära sig. Du måste nu repetera och fördjupa din kunskap om det periodiska systemet, och använda det som en utgångspunkt för att utveckla din förståelse för kemi. Läraren pratar om atomnummer, elektronskal, protoner och neutroner, metaller, icke-metaller, alkalimetaller, halvmetaller, ädelgaser, grupper och perioder... Lektionen avslutas med att läraren, Klas, uppmanar dig att till nästa lektion lära dig de första tjugo grundämnena. "I ordning?", frågar du. Ja, varför inte?
Du tittar på tabellen över grundämnen och börjar söka efter mönster. Du känner igen beteckningarna och vet vad de betyder. Men att kunna dem utantill... I ordning. Och att kunna rita upp tabellen själv, utan tillgång till hjälpmedel. Klarar du det? Kan du lära dig det på några dagar? Och komma ihåg det om en månad?
Du läser raderna (perioderna) från vänster till höger. Första raden är lätt: Bara väte (H) och helium (He) - längst till vänster respektive höger. Nästa rad börjar med litium (Li) och Beryllium (Be). Sedan ett hopp till... bor (B), följt av kol (C). Längst till höger finns ädelgasen neon (Ne). Däremellan flera andra. Och sedan ytterligare en rad, och sedan några till.
Du bestämmer dig för att skapa en minnesramsa, en liten "dikt" där orden motsvarar de olika grundämnenas beteckningar. Det är viktigt att det är du själv som skriver dikten, och att du kopplar den till dina egna erfarenheter och associationer. Du vill också koppla den till just den här stunden och platsen.
Efter fem minuter har du kommit fram till följande:
Här, där hela livet består av att få B eller C på NO-provet, får man ej säga nej till Natur. Många lägger all sin tid på sånt. Klarar därför Klas kalas.Du skriver ner din ramsa och går sedan igenom den. Du markerar grundämnenas beteckningar i texten och skriver sedan upp dem i den ordning de förekommer:
H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca
Du räknar och kontrollerar så att du fått med alla tjugo grundämnen.
Du upptäcker att det finns en del fallgropar i din ramsa: NO står för två olika ämnen. F:et i "får" är lätt att missa. I ordet mangan är bokstäverna m och g åtskilda av andra. P:et i fosfor kommer först i ordet "på", och inte i ordet "provet" som föregår det. Ordet "klarar" innehåller två olika beteckningar. De tre sista ämnena stavas annorlunda, och det är lätt att blanda ihop klor och kalium eftersom både ordet "Klarar" och ordet "Klas" börjar med bokstäverna k och l.
De här fallgroparna får du överbrygga med små extraknep. Kanske helt enkelt genom att upptäcka dem och skapa små varningsklockor.
Nu tränar du baklänges. Du tittar endast på raden med kemiska beteckningar som du har skrivit ner, och återskapar utifrån den din ursprungliga ramsa.
När du väl har skapat din ramsa måste du repetera den. Först direkt, sedan med korta mellanrum. Därefter med regelbundna, längre mellanrum. Du vill testa den både fram- och baklänges, och felsöka den - leta efter missar och arbeta bort dem genom att lägga till små extraknep.
Du vill också testa dig själv genom att berätta och förklara för andra vad och hur du har lärt dig.
Nu vill du bygga in minnesknep för att också kunna placera grundämnena på rätt plats i det periodiska systemet, det vill säga i rätt grupp och period. Du behöver alltså komplettera din ramsa med en bild. Genom att försöka rita upp det periodiska systemet utan att tjuvtitta upptäcker du vilken information du saknar och behöver. Du växlar mellan att försöka och att tjuvtitta, tills du har samlat på dig de ledtrådar du behöver för att klara dig på egen hand.
Första raden är lätt: Väte (H)och helium befinner sig i ytterkanterna. Hur många perioder finns det? Jo, arton. Nästa rad börjar med litium, följt av beryllium. Sedan ett glapp. Hur långt? Du vet att neon avslutar andra raden, så du skriver det i den sista kolumnen, kolumn arton, under helium. Nu kan du fylla på andra raden baklänges till du kommer till bor. Du noterar att bor hamnar i kolumn tretton. Sedan tredje raden. Den börjar med ämnet efter neon, natrium (vilket är en alkalimetall och ligger under helium - se där, ett extraknep!). Efter natrium kommer mangan, och du har lagt märke till att glappet i tredje raden är lika stort som i den andra. Därför vet du att ämnet som följer på mangan, aluminium, måste ligga under bor i kolumn tretton. Sedan fyller du raden till argon, som ju är nästa ädelgas under neon. Så den fjärde raden måste börja med kalium, och sedan är det bara kalcium kvar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
H He
Li Be B C N O F Ne
Na Mg Al Si P S Cl Ar
K Ca
Notera att en del av de här extra knepen inför ett mått av redundans, eller övertydlighet. Du ger alltså dig själv flera olika sätt att minnas, testa och felsöka ditt system. Om du blir osäker på något av knepen så finns det alltid ett annat som du kan luta dig mot. (Nu märker du till exempel att aluminium ligger under bor, efter glappet i rad två och tre. Bra att veta om du blir osäker på något annat.)
Observera att det är stor skillnad på att lära sig på det här sättet och att bara stirra på det periodiska systemet och sedan (med lite tur och ansträngning) rita upp det. Det senare kallar jag att "lära sig som en apa". (Du har kanske hört talas om hur duktiga schimpanser är på att komma ihåg vad de har sett. Titta på den här filmen!)
De tre viktiga skillnaderna är att du genom att följa råden i den här texten kan lära dig hur mycket som helst (även den skarpaste apan har en gräns på 15-20 saker); hur komplicerade saker som helst; och du kan minnas dem hur länge som helst.
---
Nästa gång ska jag visa dig hur du kan lära dig att komma ihåg ordningsföljden på korten i en hel (blandad) kortlek! För att lyckas med det behöver du lägga till ytterligare några knep i din verktygslåda. Du kommer också att få lära dig mer om hur minnet fungerar, och varför. När du läser kursen N+ i år tre kommer vi att fördjupa oss ytterligare.
---
Här är några av de saker som tas upp i den här texten:
repetition
i förväg inövade strategier
skillnaden på att komma ihåg och att känna igen
personligt
kontext
systematik
redundans
många krokar in i befintlig kunskap
socialt
motivation
I samband med kortleks-övningen kommer du bland annat att få lära dig om:
chunkning
komprimering
berättelser / händelseförlopp i tiden
personer / agenter
karaktärer
miljöer
levande
aktivitet
Vid ytterligare ett annat tillfälle kommer vi att prata om:
ordkunskap
slå upp direkt
i sammanhang
vara "på"
aktivt lyssnande
släpp inget
lätt att filtrera bort
etymologi
ordled
sök aktivt kopplingar
plötsligt hör du ordet överallt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar