Hos människan bidrar oxytocin till att främja altruistiska tendenser, inte mot den egna gruppen - för då är det ju inte fråga om altruism i ordets egentliga bemärkelse - och inte heller mot medlemmar av ogillade grupper. Däremot kan oxytocin öka generositeten mot vilt främmande personer, vilket är rätt magiskt eftersom främlingar som från start är positivt inställda till varandra tillsammans kan uträtta storartade ting och till exempel bygga hus, skolor och andra samhällsbärande institutioner
(s. 102)
Teorierna från Hobbes, Hume och andra intellektuella, om att egennyttan är källan till all mänsklig motivation, har blivit en självuppfyllande profetia. Deras teori, och alla som upprepar den, har påverkat beteendet i samhället i stort. Eftersom vi har fått lära oss att människor i första hand tänker på sig själva, anpassar vi oss till denna sociala norm för att inte sticka ut.
(s. 103)
Ur: Matthew D. Lieberman, Det sociala djuret (2013), översättning Erik Nisser, Fri Tanke, 2017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar