Ett klockrent exempel på argumentation à la "Tea Party". Ja, faktiskt så stilren att man kan undra om den är skriven som en provokation eller på ren slentrian - eller båda! (Har hon skrivit den själv? Spelar det någon roll?)
Den här oheliga alliansen av religiösa förtecken, konservatism och libertarianism är bara ett i mängden av sätt att hantera de avgrundsdjupa logiska luckorna, respektive den praktiska orimligheten, i dessa tankesystem; och den kognitiva dissonans som hotar att drabba envar som av olika skäl känner en dragning till åtminstone något av dem.
I bästa fall är det fråga om ett osmakligt (men kanske framgångsrikt) försök till marknadsföring medelst chockverkan.
Allting går att sälja med mördande reklam: Kom och köp konserverad gröt!
Men egentligen handlar det faktiskt om mer eller mindre förtäckt misantropi, förtryck, diskriminering och skenhelighet. Den här typen av politisk demagogi är inte värd att ta på allvar.
I bästa fall är det fråga om ett osmakligt (men kanske framgångsrikt) försök till marknadsföring medelst chockverkan.
Allting går att sälja med mördande reklam: Kom och köp konserverad gröt!
Men egentligen handlar det faktiskt om mer eller mindre förtäckt misantropi, förtryck, diskriminering och skenhelighet. Den här typen av politisk demagogi är inte värd att ta på allvar.
Hur kan man t.ex. inledningsvis argumentera starkt emot begreppet relativ fattigdom och sedan följa upp det med följande observation: "Aldrig har vi haft det så bra materiellt sett som i dag, men aldrig har våra barn och unga mått så dåligt som i dag"?
Utan att blinka? Utan att skämmas? Det är nära nog omöjligt att få ihop dessa två hållningar, men vill man så kan man! Och den saknade pusselbiten är...
"...endast sunda värderingar, som ser människans själsliga behov, och mer tid för barnen"!
Jojo.
Som vanligt - oavsett om det konservatism eller libertarianism; av svenskt eller amerikanskt snitt; med religiösa förtecken eller inte - är min enda undran:
Som vanligt - oavsett om det konservatism eller libertarianism; av svenskt eller amerikanskt snitt; med religiösa förtecken eller inte - är min enda undran:
Dum eller cynisk? *
---
(*) Eller kanske bara ung och naiv? Nej, ålder duger inte som förklaring. Det här är troligen inget som går över med åldern (det gör det sällan). Dessutom är ungdomlighet ingen giltig ursäkt för en kandidat till en politisk topposition. Och om man nu är dum, eller naiv, (endast) p.g.a. sin ringa ålder så är man ju lik förbannat fortfarande dum. Eller cynisk.
---
(*) Eller kanske bara ung och naiv? Nej, ålder duger inte som förklaring. Det här är troligen inget som går över med åldern (det gör det sällan). Dessutom är ungdomlighet ingen giltig ursäkt för en kandidat till en politisk topposition. Och om man nu är dum, eller naiv, (endast) p.g.a. sin ringa ålder så är man ju lik förbannat fortfarande dum. Eller cynisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar