Kunskapsmål
Målgruppen för lektionen (eller lektionerna) är elever som läser kursen Artificiell intelligens 1 under sitt tredje år på det Naturvetenskapliga programmet.
Lektionen följer metoden Strukturerad undervisning (Skolverket, 2024a) och behandlar främst följande centrala innehåll (Skolverket, 2024b):
Drivkrafter bakom utvecklingen av AI.
Demokratiska, sociala, ekonomiska, miljömässiga och säkerhetsmässiga möjligheter och risker med AI-användning samt dess konsekvenser för samhället.
Lektionen är utformad för att motsvara främst följande betygskriterium (Skolverket, 2024b):
Eleven resonerar om möjligheter och risker med AI samt dess konsekvenser för samhället.
Lektionen syftar till att eleverna ska arbeta med, utveckla kunskaper, samt bedömas inom området.
Presentation
Efter en inledning som avslutas med att lektionens syfte redovisas, får eleverna se ett filmat föredrag av Olle Häggström: The ongoing AI transformation - what is at stake? (Vetenskapsrådet, 2024). Föredraget är 20 minuter långt och hålls mestadels på engelska. Föredraget spelades in så sent i slutet av oktober 2024 och dess aktualitet är väsentlig, vilket framhålls före och efter visningen. (Föredraget byts ut mot något mer aktuellt i framtiden.)
Föredraget tydliggör den mycket snabba och radikala förändring som AI just nu orsakar för våra liv, samhällen och framtid. Häggström behandlar risker med AI, och behovet av att reglera AI-utvecklingen.
Övning med stöd
Efter föredraget (och eventuellt en kort rast där spontana reflektioner och diskussioner kan komma igång) delas eleverna i grupper om 3-4 personer. De får nu ut nedanstående diskussionsfrågor (på papper eller digitalt) och ombeds att diskutera dessa utan att använda digitala hjälpmedel. Detta görs för att stimulera till egna tankar och fri diskussion.
Tiden för diskussionen är cirka 20 minuter. Eleverna uppmanas att inte fastna för länge på varje enskild fråga utan försöka göra en snabb översikt. Alternativt presenteras endast ett urval av frågorna. Beroende på elevgrupp och situation, samt hur många lektionspass som ägnas åt momentet, kan tiden för diskussion utökas till 40 minuter eller mer.
Är det OK att använda AI för att skriva inlämningsuppgifter i skolan?
Kan man lita på det en AI svarar när man frågar om något?
Vad händer om allt mer av all forskning och vetenskap görs av AI?
Kommer det att finnas några arbeten för människor i framtiden? Vilka?
Hur kommer AI att förändra samhället? Kommer förändringarna att bli större än under den industriella revolutionen? Ge möjliga exempel.
Kommer AI att förändra risken för krig och konflikter? Hur?
Kan AI lösa miljö- och klimatproblemen?
Bör vi förhindra att företag och länder tävlar med varandra om att skapa allt kraftfullare AI? Kan vi det?
Vad händer om AI blir bättre än människor på allt? Kommer det att hända? När?
Vet politiker och vanliga människor tillräckligt mycket om riskerna med AI? Om inte, varför inte? Vad kan och bör i så fall göras?
På vilken nivå av den teknologiska Richter-skalan ligger AI? Nu? I framtiden?
Kommer konsekvenserna av AI-utvecklingen att bli huvudsakligen positiva eller negativa? På kort sikt? På lång sikt?
Kan vi veta hur AI kommer att bete sig, och varför? Kan vi kontrollera det? Hur?
Under diskussionens gång går läraren runt bland grupperna: lyssnar, ger förslag, ställer följdfrågor, ber om exempel, motiveringar, konkretiseringar m.m.
Sammanfattning och kontroll
Efter att gruppernas diskussioner avslutats följer en lärarledd repetition, där grupperna ges möjlighet att redovisa sina diskussioner runt de olika frågorna. Läraren kommenterar och fyller på med perspektiv och fakta som eventuellt inte framkommit bland elevernas bidrag. Läraren tipsar också om material för fördjupning inom de olika frågorna.
Sammanfattningen är ett tillfälle för både läraren och eleverna själva att utvärdera och jämföra elevernas insatser. Den är också ett tillfälle för läraren att exemplifiera vad betygskriterierna (enkelt, utvecklat, nyanserat m.fl.) innebär, och att inspirera till och modellera fördjupade reflektioner.
Individuellt arbete
Eleverna får nu i uppgift att välja ut en (eller flera) av frågorna att undersöka djupare på egen hand. (Detta kan göras under följande lektion. Alternativt kan eleverna uppmanas att påbörja uppgiften utanför lektionstid.). Eleverna instrueras att:
söka och välja ut någon eller några relevanta källor
läsa, fundera och anteckna
fortlöpande söka återkoppling
skriva en reflektion kring sin valda fråga, som behandlar:
föredraget
gruppdiskussionen
de valda källorna
egna tolkningar, värderingar och förslag
konsekvenser och framtidsprognos
motiveringar
Läraren hjälper eleverna att komma igång, först och främst med materialförslag och sedan med fortlöpande återkoppling.
Eleverna får en viss tid (på eller utanför lektionstid) för att förbereda en muntlig presentation inför klassen. Eleven får instruktioner om omfattning och målgrupp (vilka kan varieras) samt bedömning.
Ett trevligt alternativ är att, om möjligheten finns, låta eleverna turas om att presentera för en annan klass som inte själva läser kursen.
Avslutning med kontroll och bedömning
Detta moment utgörs av elevernas individuella presentationer för varandra. Läraren bedömer och antecknar under tiden. Dessa presentationer kan ta en eller flera lektioner i anspråk.
Avslutande reflektionsövning
Denna utgörs av två delar. Efter att alla elever genomfört sina presentationer sammanfattar läraren och leder en kort reflektion och diskussion med syftet att tydliggöra viktiga fakta och lärdomar, men också att lyfta fram tydliga problem och meningsskiljaktigheter.
Därefter genomför läraren korta samtal med varje elev, och ger formativ bedömning. Detta är också tillfälle för läraren att utvärdera momentet inför kommande kurser.
Reflektion
För detta område är det väsentligt att använda dagsaktuella källor. Just här har jag hittat ett föredrag på engelska, vilket kan vara både en fördel och en nackdel, beroende på elevgrupp. Nivån på just detta föredrag bedömer jag vara medelhög: Föredraget förstås bäst om åhöraren redan har en viss förståelse. Å andra sidan används inga avancerade begrepp eller resonemang. Även detta går naturligtvis att variera.
Man kan variera momentet genom att variera tillgången till digitala hjälpmedel och AI, och genom att variera formerna för eget arbete och redovisning. En variant kan vara att eleverna explicit uppmanas att (endast) använda AI som diskussionspartner eller som källa.
Jag tror att just frågor om AI:s påverkan på samhället är de viktigaste för elever - alla elever - att konfronteras med (därför är det en god idé att elever som läser kursen AI 1 redovisar för elever som inte läser kursen). Tekniska detaljer blir snabbt föråldrade. Man kan heller inte förutsätta att medborgare i ett demokratiskt samhälle ska behärska sådana för att kunna vara välinformerade och delaktiga i samhällsutvecklingen. Det är politiskt olämpligt och inte heller praktiskt möjligt.
Referenser
Skolverket (2024a). Strukturerad undervisning – en modell i sex steg. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/strukturerad-undervisning---en-modell-i-sex-steg
Skolverket. (2024b). Artificiell Intelligens 1 [Ämnesplan]. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=907561864%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DART%26version%3D1%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Vetenskapsrådet (2024, 3 oktober). Theme 1: AI, existential risk, and safety. Olle Häggström: The ongoing AI transformation - what is at stake [Video] (1.00.30’ - 1.20’’.30). https://www.vr.se/english/just-now/events/event-archive/2024-04-11-ethics-arena-2024-ai-and-research-ethics.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar