Vegorätt blev vegofel

Redan när jag såg trailern för några veckor sedan började jag ana oråd. Jag skrev en kort kommentar på SVT:s Facebook-sida om att det luktade onödigt mycket "hippie" och "hipster". Och fick en del medhåll av andra tittare. Men jag tänkte att det var bäst att vänta med kritiken tills första avsnittet hade sänts i sin helhet. Min oro till trots kunde jag inte föreställa mig hur illa det faktiskt skulle bli.

Direkt efter sändning kastade jag mig över tangentbordet. På SVT:s Facebook-sida inledde jag med den återhållsamma kommentaren:

Det nya programmet Vegorätt motverkar sitt syfte * genom att fokusera mer på livsstil, stämningar och scenografi än på fakta och konkretion.

Den följdes snart av många fler, betydligt utförligare, kommentarer av andra upprörda tittare. (Och har hittills fått 25 gilla-markeringar.)

Efter sändning öppnade SVT också en timmes chatt med programledarna. Jag insåg snart att den var starkt censurerad modererad eftersom inga kritiska kommentarer eller frågor släpptes igenom.

Sedan dess har jag följt diskussionen av programmet. Det har varit terapeutiskt att ta del av den stora mängd av delvis välriktad kritik som i stora drag har artikulerat mina egna åsikter, utan att jag själv har behövt anstränga mig för att sublimera min frustration till text. Samtidigt har jag förvånats över luckorna i både positiva och negativa kommentarer.

Mina kollegor har försökt att provocera mig, men jag har hittills lyckats hålla mig ganska lugn.

Så idag läser jag på bloggen Edit, "SVTs mötesplats för dig som gillar populärkultur", en artikel av Tara Moshizi med rubriken "Efter kritiken mot Vegorätt: Vi applåderar utsvävande manliga kockar, men går i taket när kvinnor gör samma sak". Artikeln avslutas så här:

Kritiken mot ”Vegorätt” är inte ett dåligt betyg till SVT. Det är ett stort, fett underkänt till oss i tv-publiken som applåderar åt alla utsvävande manliga kockar, men som går i taket när kvinnor får lov att göra samma sak.

Nu har jag fått mitt lystmäte av ovidkommande utspel och reaktioner. Och så har jag lite tid över, så här en lördagskväll. En annan läsare, Andreas, har redan reagerat:

Jag håller verkligen inte med dig Tara. Mycket av kritiken mot programmet har varit saklig och riktat sig mot innehållet, och inte haft något med det faktum att det är två kvinnor i rutan.

Tack för det, Andreas! Jag fyller själv på med följande:

Jag vet i alla fall att om första avsnittet av Vegorätt hade sett exakt likadant ut; om programledarna hade uppfört sig på exakt samma sätt och sagt och gjort exakt samma saker, med den enda skillnaden att de hade varit män - ja, då hade jag fortfarande tyckt exakt lika illa om programmet som jag gör nu - och av exakt samma skäl. 

Nu har fördämningarna brustit och jag tar bladet från munnen. Här kommer det som hittills har saknats. Och som inte har något att göra med programledarnas kön.

Man kan vara intresserad av vegetarisk kost av tre skäl: 1) djurrätt; 2) personlig hälsa; och 3) miljöhänsyn. Men oavsett vilket av dessa skäl som ligger närmast just dig, som enskild individ, så bör vi alla i dag vara överens om att miljö- och klimathänsyn är mer än tillräckliga skäl för att gå över till en mer vegetarisk kost. Vegetarisk kosthållning är bara en av många åtgärder som vi som individer och samhälle bör - måste - sträva efter för att långsiktigt bevara såväl våra gemensamma livsbetingelser som vår hälsa. 

Programmet Vegorätt har fått mycket kritik, men väldigt lite av den kritiken har uttryckligen tagit upp det faktum att ett SVT-program om vegetarisk mat bör utgå just från miljöperspektivet - det vi alla delar. Bakom ord som "trend", "trams" och "hipster" döljer sig en besvikelse över att programmet i stället upphöjer en egocentrisk livsstil där världsfrånvända människor strävar efter att skapa sig unika identiteter utan koppling till livets realiteter. 

Viktigare än att äta vegetariskt är att äta miljö- och klimatsmart. Att äta miljösmart utan att äta (helt) vegetariskt är betydligt rimligare än motsatsen: Att äta vegetariskt utan att också äta miljösmart är fåfängt och inskränkt. Men det är just vad programmet uppmuntrar till - eller åtminstone inte avråder ifrån. Problemet med "exotiska ingredienser" och råvaror som inte är "i säsong" är inte i första hand att de är "svåra att få tag på" eller att de inte "passar in i vardagen". Nej, det stora problemet är att de ofta har genomgått led efter led av förädling, och att de har transporterats långväga. Ofta har de också besprutats och hållits nedkylda under långa tidsperioder. Dessutom kommer de ofta i miljöbelastande förpackningar.

Programseriens producent bemöter kritiken genom att hävda att Vegorätt är ett livsstilsprogram snarare än ett vegetariskt matlagningsprogram. Och möjligen är det så han och programledarna har uppfattat sitt uppdrag. I så fall måste kritiken i första hand riktas direkt mot uppdragsgivaren, SVT. Oavsett om uppdraget faktiskt sett ut så, eller om SVT av olika skäl har valt att fullfölja produktionen och sända programmet trots att det inte motsvarar det ursprungliga uppdraget, så är det likväl mycket olämpligt och mycket provocerande att sända programmet Vegorätt i stället för ett matprogram som sätter miljöfrågorna i första rummet, och som tar dem på allvar.

---

* Vilket syfte beställare och programmakare har haft kan diskuteras. Men om programmet ska vara relevant för en stor del av SVT:s tittare, och därmed Sveriges befolkning - vilket det ska - så måste syftet vara något mer än att låta någon "göra sin grej". Programmet tar plats i tablån - plats som behövs för ett program som ger maximal miljöeffekt.


Se också: Vegorätt är bara början

---


Uppdatering 24/1:

En vän reagerade så här:

Största felet i din text är väl att du (fortfarande) tror att SVT skulle ta sitt folkbildande public service-uppdrag på allvar.

Och han har säkert rätt, som vanligt. Men jag tänker så här - och det är ett genomgående tema här på bloggen:

Mänskligheten må vara dömd på förhand. Men om ingen tror på mänskligheten (SVT i det här fallet) så är den definitivt dömd.

---


Ny uppdatering 24/1:

Diskussionen på Helen Alfvegrens blogg fortsätter:


Helen Alfvegren

Om din kommentar är längre än själva inlägget är det inte längre en kommentar utan ett eget inlägg. Du bemöter inte det jag har skrivit om du copy pastar samma inlägg över hela www utan syftet blir enbart att förklara för mig, samt andra här och i andra kommentarsfält, hur det egentligen är. Det finns ord för det.

Mitt inlägg handlar om att Karoline och Eleonore är sig själva till 100% vilket är självklart för de som följer dem i sociala medier. http://sverigesradio.se/sida/a...

I ditt inlägg nämner du "en egocentrisk livsstil där världsfrånvända människor strävar efter att skapa sig unika identiteter utan koppling till livets realiteter" vilket bara visar att du inte har den minsta förståelse för andra människors olikheter och inte drar dig för att, copy paste, trycka ner de som har det. På köpet tar du inte hänsyn till det jag skriver ovan om att programmet utgår från dem och inga andra.

"Att äta vegetariskt utan att också äta miljösmart är fåfängt och inskränkt." Nä, inte det minsta. Att slentrianmässigt äta djur, blunda för fakta om djurindustrin och fnysa åt alternativ är det däremot.

Fokus och syfte med Vegorätt har aldrig varit miljöfrågan. Miljö får man på köpet som vegetarian. Fundera lite över varför inte du, eller någon annan för den delen, lagt det ansvaret på ett enda matprogram som lagar kött.


bjorn_a_bengtsson

Ditt svar förstärker mina argument.


Helen Alfvegren

What?


bjorn_a_bengtsson

Vi verkar prata förbi varandra. Din främsta poäng verkar vara: "Klaga inte på tjejerna", vilket jag till stor del (men inte helt) kan hålla med om. Min främsta poäng är: "Det är verkligen på tiden att SVT sänder ett matlagningsprogram med miljöfokus". Jag tror att du kan hålla med om det också.

Du skriver: "Fundera lite över varför inte du, eller någon annan för den delen, lagt det ansvaret på ett enda matprogram som lagar kött." Det är en mycket bra poäng, tycker jag. Jag håller också med dig och andra (t.ex. Tara Moshizi på SVT:s sajt Edit) om att en stor del av den kritik som riktas mot Vegorätt lika gärna kan och bör riktas mot många andra matlagningsprogram (ofta med manliga programledare). Personligen har jag (mest i tysthet) reagerat mot dessa program, på ungefär samma sätt som jag nu reagerar på Vegorätt.

Du skriver också: "Att slentrianmässigt äta djur, blunda för fakta om djurindustrin och fnysa åt alternativ är [inskränkt]". Ja, det håller jag verkligen med dig om. (Men just *därför* är det ju så viktigt att nu sända "rätt" matprogram, med "rätt" alternativ.)

Det är förståeligt och beklagligt att min och andras relativa tystnad inför andra, tidigare matprogram får den aktuella kritiken att framstå som om den vore riktad mot just dessa programledare; mot just deras livsstil, o.s.v.. Men det är inte vad (det mesta av) kritiken egentligen handlar om.

Så långt hoppas jag att vi kan vara överens. Om några andra saker är vi nog inte överens (jag tar dem sist).

Ytterligare några saker verkar ligga i ett gränsland: En del av den kritik som jag vill rikta mot samhällsfenomen uppfattar du i stället som kritik mot programledarna eller mot dig personligen. Jag tror att tyvärr att det är oundvikligt. I detta gränsland ligger t.ex. din uppfattning att jag "inte har den minsta förståelse för andra människors olikheter".

Jag misstänker att du och jag har väldigt olika världs- och människobilder. I min värld är ansvar viktigare än frihet. För mig finns inget egenvärde i att människor får "göra sin egen grej" om den grejen påverkar andra negativt.

Så, ja, i den mån programledarna utövar eller uppmuntrar till en livsstil där miljöhänsyn får stå tillbaka för personlig tillfredsställelse, så bör de kritiseras. Inte främst som individer, utan som (kanske ovetande) representanter för det budskap som SVT (kanske obetänksamt) så kraftfullt för ut i och med att just detta program sänds just nu.

Slutligen några saker där jag tycker att du har fel. Och där dina svar "förstärker mina argument".

1) "Fokus och syfte med Vegorätt har aldrig varit miljöfrågan."

Det är möjligt. Men det *borde* ha varit så. Detta lastar jag inte programledarna för, utan SVT.

2) "Miljö får man på köpet som vegetarian."

Nej, det får man sannerligen inte. Detta är en av huvudpoängerna med min kritik.

3) "Att äta vegetariskt utan att också äta miljösmart är [inte] inskränkt."

Jo, det är det. Man kan, som jag skriver ovan, ha olika ingångar och prioriteringar som grund för sin vegetarianism. Men att inte *också* anlägga ett miljöperspektiv är just inskränkt.


Helen Alfvengren

Mina främsta poänger är:

1. När SVT annonserade ett vegetariskt matlagningsprogram väcktes många tanker, hopp och idéer, särskilt bland vegetarianer och veganer. Som vegan var min främsta förhoppning om att programmet skulle vara veganskt och inte vegetariskt då mjölkindustrin går hand i hand med köttindustrin osv. Mina tankar delade jag med SVT i mars, summerade och bloggade om här: http://www.helalf.se/2015/03/13/svt-vego/

När detaljerna kring programmet avslöjades i september visade det sig att ogräsmarmelad och annat stod på schemat vilket fick mig att sänka förväntningarna och godta att just det här programmet kommer skilja sig från det jag hade tänkt mig. Bloggade om det här: http://www.helalf.se/2015/09/0...

Sen dess har jag inte förväntat mig att Vegorätt skulle vara annat än 100% Karoline och Eleonore. Med andra ord, mina förväntningarna är på en helt annan nivå i januari än de var i mars. Mångas förväntningar är fortfarande kvar på mars-nivån.

2. Varför är vi så snabba med att döma ut ett program efter ett avsnitt? Ge dem programserien ut. Vem vet vilka ämnen och samtal som kommer dyka upp?

3. SVT är modiga som ger två okända kvinnor chansen att göra programmet till sitt. Jag ser inte att de ansvarar för hela vegosverige bara för att de är först ut. Vegorätt är bara början.

Det är mina poänger.

Du skriver: "Det är förståeligt och beklagligt att min och andras relativa tystnad inför andra, tidigare matprogram får den aktuella kritiken att framstå som om den vore riktad mot just dessa programledare; mot just deras livsstil, o.s.v.. Men det är inte vad (det mesta av) kritiken handlar om." Jo, det är ju exakt det den gör. Två privatpersoner dessutom.

Jag tycker inte att de eller SVT ensamt har ansvar för att föra ut ett vegobudskap på ett visst sätt. Jag tycker att all media har det. Nu råker de bara vara först. Eller näst först om Mat i munnen räknas. https://vimeo.com/matimunnen