Dagens ord


Ansvar väger tyngre än frihet - Responsibility trumps liberty

12 apr. 2013

Interludium: Höjda lärarlöner?

DN 12/4: "Höj kraven för att bli lärare"

Jag tycker att lönefrågan är upphausad. Det är engagerade och kunniga lärare vi vill ha - inte strebrar. Folk som i första hand motiveras av lönen är sällan något att ha, i min erfarenhet.

Jag ser hellre en tillfällig brist på nyutexaminerade lärare och en utrensning av undermåliga lärosäten, som en konsekvens av höjda antagningskrav. Det är klart att vi ska ställa höga krav på (potentiella) lärare - precis som på alla andra sökanden till kvalificerade utbildningar; på de examinerade; och inte minst på (personalen på) lärosätena själva.

Vi flyttar bara problemet om vi lockar duktiga studenter till lärarutbildningen men låter andra utbildningar fyllas av dem som skriver sub-1,0 på högskoleprovet. Högre utbildning ska inte fungera som en arbetsmarknadsåtgärd - vare sig för studenter eller för personal! (Och det kvasi-vetenskapliga ämnet pedagogik har en märklig dragningskraft på flummare.)

För övrigt är det inte lärarutbildningar per se som vi ska fokusera på, utan ämnesutbildningar. De bästa lärarna är de som i botten har en ämnesutbildning. (Jag är misstänksam mot lärare som gått direkt till en lärarutbildning efter gymnasiet.) Vägarna till läraryrket bör vara flera, och det är här - om någonstans - som man bör arbeta med (icke-pekuniära) incitament, och vara flexibel.

Kompetenta arbetsgivare (i statlig tjänst) bör få större frihet att anställa dem som verkligen är (potentiellt) goda lärare, snarare än att inkompetenta kommunaltjänstemän regleras att strikt följa uppblåsta och elaborerade formella behörigheter (legitimation) som de ändå inte begriper.

Björklund har fel på flera sätt, och dessutom är han inkonsekvent. En sak som stör mig är hans tro på att inte bara höjda löner utan framför allt större löneskillnader skulle vara verkningsfullt. Det där är ju ren ideologi, utan någon verklighetsförankring. (På samma sätt som det nya betygssystemet på något sätt skulle fungera inte bara för att tydligare sortera elever, utan också - på något magiskt vis - höja allas betyg.)

Men det mest anmärkningsvärda i hela utbildningsdebatten är att ingen vågar röra vid de verkliga problemen. De är, i korthet, att allt färre elever, studenter, föräldrar, lärare och lärarutbildare har det intresse och engagemang; den självkritik, arbetsmoral och ackumulerade kunskap som krävs för att komma långt inom något gebit. Och detta, i sin tur, beror, i korthet, på den omgivande samhällskulturen (tekniken, ideologin, m.m.) Samtidigt "måste" allt fler bli akademiker, av något slag.

Ska vi vända på den här skutan så måste vi börja ställa högre krav. På oss själva och på varandra. På riktigt. (Något säger mig att ev. höjda antagningskrav snart drabbas av inflation, på samma sätt som betygen.)

4 kommentarer:

  1. Bra rutet, Björn. Frågan är om man inte också kan utvidga ditt uttalande "Högre utbildning ska inte fungera som en arbetsmarknadsåtgärd - vare sig för studenter eller för personal!" också till lägre utbildning. Jag har fått för mig att det är den överdrivet långa skolgången som vattnar ur undervisningen och passiviserar elever. Men, var skulle samhället annars förvara eleverna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, just det.

      Jag uttryckte mig kanske vårdslöst ovan. Kanske är det jag ibland uppfattar som generellt sjunkande engagemang och kapacitet i första hand en konsekvens av "tvångsakademisering" även av dem som tidigare kunde välja andra vägar.

      Radera
  2. Jag håller delvis med dig, men du tycker inte det är ett problem att ytterst få verkar vilja läsa till lärare?
    Om du inte tror att lönen är en del av problemet så är du en aning verklighetsfrånvänd anser jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att höjda löner är ett *effektivt* sätt ätt höja vare sig intresse eller kvalitet. Jag tror att det finns bättre sätt. Och även om höjda löner vore effektivt skulle jag föredra andra lösningar av ideologiska skäl. Höjda löner skulle troligtvis få relativt snabb, men begränsad och kortvarig verkan; och skulle på sikt motverka sitt syfte, särskilt om det används som universallösning och som ett sätt att köpa sig fri från andra, viktigare åtgärder.

      Radera