Rekviem

En inte särskilt originell memetisk analys av rekviet, med anledning av allhelgonahelgen: 

Klassisk psykopatisk hjärntvätt.

Jaså, du är ledsen över att en närstående har dött? Du mår dåligt? Det gör riktigt ont? Bra! Det ska det göra. Det ska svida som fan. Det är ett lidande du sannerligen har förtjänat. Du har varit stygg, och din ånger är ett meningslöst hyckleri. Du är ond, helt igenom. Förtappad. Avskyvärd. Du har inte ens förstånd att inse din egen uselhet, än mindre en genuin vilja att konfrontera den.

Så du ska lida. För allt du gjort, för din härkomst och existens. För allt du är och för allt du kommer att göra. För dina usla ätteläggars framtida synder, avlade ur din synd, din obotliga synd.

Är du ledsen? Såja. Kom till pappa.

Vet du, om du är riktigt snäll så ska jag lindra dina samvetskval lite. Så att du kan vila en liten stund.

Du är inte den enda syndaren. Om du kryper för mig riktigt duktigt så vänder jag min vrede mot någon annan ett tag, och du får njuta av att en frände tillfälligt lider mer än du; att du tillfälligt kan räkna dig till den rättfärdige straffandes sida - inte de straffades.

Lite lugnare? Vet du, om du är riktigt, riktigt duktig så kanske jag berättar en historia om hur det här inte är ditt fel - och får dig att nästan tro på den.

Får dig att tro att du kan mildra min vrede och dina egna kval. En liten stund.

Att du kan göra detta som medlem av en utvald, välsignad skara.

Att ni gemensamt kan transformera er lättsinnighet till dygd.

Utan att förstå att ni samtidigt återuppbygger er hybris.

För vilken jag ska straffa er igen.

—

Orden kom till mig när jag lyssnade till P2:s rekviem-special nyss. En professor från Uppsala (förstås) sa något om hur protestanter velat mjuka upp mässan lite, med lite mindre fokus på domedag och lite mer på frälsning. En annan expert sa att flera kompositörer med erfarenhet av begravningar dragit sig för att inkludera ett Dies Irae eftersom de sett hur illa berörda de sörjande blev.

Förresten: Jag kom just ihåg att jag igår avslutade en serie på Netflix om en man som låste in och hjärntvättade sin ”familj”, där frun/mamman regelbundet dödades och byttes ut. Barnen var helt på pappans sida..

Relationellt förhållningssätt?

Några kommentarer till utbildningsförvaltningens förtydligande film med anledning av en inbjuden forskares föreläsning om kopplingar mellan elevers hälsa, mående och studieresultat.

1. Samtliga studier som diskuteras påvisar samvariationer - inte orsakssamband.

2. Ord som ’riskfaktor’, ’skyddsfaktor’, ’påverkar’ m.fl. används för att få det att låta som om studierna påvisade just orsakssamband.

3. För att kunna urskilja eventuella orsakssamband (t.ex. att ’goda relationer’ orsakar ’goda studieresultat’) måste experiment genomföras. De studier som redovisas är inte experiment, utan observationsstudier.

4. Sådana experiment är mycket svåra att genomföra på ett sätt som ger tydliga, tillförlitliga och generaliserbara resultat.

5. De historiskt bästa internationella försöken att genomföra sådana experiment visar inga eller mycket svaga orsakssamband mellan alla de olika faktorer som ofta förekommer i pedagogiska diskussioner.

6. Vad som däremot visar sig mycket tydligt är den så kallade Matteuseffekten: Vissa individer har i livets lotteri fått både gynnsamma gener och en gynnsam uppväxtmiljö. För dessa individer är allting lätt, och allting går bra. De mår bra och de presterar bra.

7. När ’forskning’ och ’avancerad statistik’ visar mer eller mindre tydliga samvariationer mellan faktorer som ’mående’ och ’studieresultat’ så beror dessa på en eller flera bakomliggande orsaker - inte på att den ena faktorn ’påverkar’ den andra.

8. Trots detta kan det låta rimligt, eller önskvärt, att t.ex. ’lärarens goda relationella kompetens’ skulle kunna utöva en märkbar och långsiktig påverkan på elevernas ’måluppfyllelse’.

9. Men så är det alltså inte. (Förutom i extrema fall, vilka är sällsynta och därför inte relevanta, men som ofta används - outtalat - för att motivera ”utvecklingsarbetet”,  eller t.o.m. som underförstådda hot: ”Om du visar skepsis till det här initiativet har du nog en dålig relationell kompetens, en oprofessionell attityd och en negativ elevsyn”.)

10. Oavsett om man studerar samvariationer eller orsakssamband så är det mycket viktigt att klargöra exakt vad man mäter. Man måste noga operationalisera sina faktorer. Vad, exakt, innebär en lägre eller högre grad av ’relationell kompetens’? När, hur och var mäts den? Är det en individuell egenskap, densamma oavsett situation och motpart? Hur exakt kan den mätas? Exakt vilken skillnad gör den? Och å andra sidan, exakt vilka utfall fokuserar man på? Betyg? Mående (hur och när och hur ofta, exakt, mäts det?) O.s.v.

11. Låt säga att lärares ’relationella kompetens’ skulle ha haft en direkt och stor påverkan på elevers mående, studiemotivation, metakognition, strategier, mindset, o.s.v. - i slutänden konkret märkbart bl.a. i form av betyg (ett orsakssamband). Vad, konkret, skulle detta innebära i verksamheten?

12. Just lärare uppvisar, i allmänhet, så god ’relationell kompetens’ (såsom den nu definieras i de nya lokala riktlinjerna) som det är mänskligt möjligt att göra, givet relevanta situationer. Hur skulle den kunna höjas ytterligare? Vad, exakt, skulle en sådan höjning utgöras av och hur skulle den manifestera sig? Hur skulle den mätas? Och hur skulle dess påverkan i sin tur mätas? Med nöjdhetsenkäter? Med betyg?

13. Angående ’mindset’, vilket just nu kallas ’mastery goals’ respektive ’performance goals’ (bl.a. för att de senaste tio årens prat om ’growth mindset’ respektive ’fixed mindset’ har visat sig oanvändbart). Dessa begrepp går tillbaka på intern respektive extern motivation. Är det något som psykologisk forskning har visat någorlunda tydligt, om och om igen, så är det (a) människor skiljer sig åt i graden av intern motivation, och (b) detta ’mindset’ är mycket svårt att förändra.

14. Trots detta dyker liknande begrepp upp med jämna mellanrum under nya namn, inte minst inom pedagogik. Man letar efter, och utlovar, den heliga graal som ger kraft att påverka mående, kunskaper, studieresultat, betyg etc. - oavsett förutsättningar.

15. Graalen finns inte. Men det är så lockande att tro det, och så lönsamt att låtsas.

16. Goodharts lag är namnet på det faktum att så fort något mätvärde görs till en proxy för att kunna mäta något man egentligen vill uppnå (men som är svårt att mäta direkt), så upphör denna proxy att vara en lämplig sådan.

17. Ett konkret (förenklat) exempel: Betyg fungerar som en proxy för att mäta kunskaper - det vi egentligen vill uppnå. Tanken är att elever ska kämpa för att lära sig så mycket som möjligt, bl.a. av den externa motivationen att om de uppvisar goda kunskaper så får de höga betyg (vilka sedan kan användas för att skaffa ett bra jobb och tjäna mycket pengar, t.ex.)

18. Ja, ett tråkigt faktum är att de flesta oftast gör det mesta av just extern motivation. Att organisera ett samhälle utifrån ett förnekande av detta slutar inte väl.

19. Framförallt i en marknadsutsatt skola (vilken även högerorienterade ekonomer samfällt avråder ifrån) kommer proxyn betyg snart att ”kortslutas”. Varför göra sig så stort besvär med att förmedla, anskaffa och bedöma kunskaper när det i slutänden är proxyn - betygen - som mäts och premieras? Nej, det rationella är att helt enkelt höja betygen, snarare än kunskaperna.

20. I en marknadsutsatt, kommunaliserad skola har ingen skola eller kommun råd eller incitament att göra det den egentligen är till för: att bygga kunskap och att sedan mäta denna kunskap.

21. Däremot leder ett flertal så kallade ’perversa incitament’ till en alltmer utstuderad och påkostad kringverksamhet som har mycket lite att göra med kärnuppdraget - men desto mer med att visa upp en yta och att tävla mot andra skolor och kommuner.

22. Detta ger bl.a. upphov till betygsinflation och till ett ”kundperspektiv” där det inte längre är eleven (och vårdnadshavarna) som frågar skolan: ”Hur goda kunskaper har jag visat?” utan skolan som frågar eleven (och vårdnadshavarna): ”Hur nöjd är du med ditt betyg?” och i förlängningen: ”Hur behaglig har din vistelse hos oss varit?”. Detta sker i en miljö där svaren måste bli positiva - annars går skolan under.

23. Men inte nog med detta. I takt med att skolor har övergett sin kärnverksamhet så har en ny kultur växt fram där en stor del av den kommunala förvaltningens omsättning genereras av verksamheter som har till uppgift att bygga luftslott. Allt fler tjänster skapas, vilka ligger allt längre från kärnverksamheten. Det finns uppenbarligen någon form av kortsiktig ”ekonomi” i detta.

24. I botten på dessa luftslott ligger Skolverkets skrivelse om ”systematiskt kvalitetsarbete”. Om detta kan mycket mer sägas, men kort fungerar detta begrepp som ett slags alibi för kostsamma men oftast dåligt informerade och verkningslösa insatser i den, i bästa fall, fromma förhoppningens tecken.

25. Något som verkligen påverkar unga människors mentala hälsa, kraftigt och mycket negativt - vilket all internationell forskning visar mycket tydligt - är mobiltelefoner och sociala medier. En skola som verkligen bryr sig om sina elevers mående och kunskapsutveckling, och som vill bli tagen på allvar, bör framförallt fokusera på detta faktum. Vad kan det vara som gör att man inte gör det, utan istället går allt längre i sina försök att förlägga orsaken till, och lösningen på, alla problem hos enskilda lärares insatser?

Let’s learn about a new concept

Let's learn about a new concept

Hi! What concepts would you like to learn about today?

Baldwin effect

Great! Before we delve into the Baldwin Effect, let's establish your understanding of background concepts. 1. Are you familiar with the basics of Darwinian natural selection? 2. Do you understand the theory of evolution? 3. Have you studied genetics, specifically concepts related to inheritance and genetic mutation? 4. Finally, do you know what is meant by 'phenotypic plasticity' in biology? Would you mind answering these questions? This would help me gauge your current level of understanding.

1. Yes

Great! Move on to the next one.

2. Can you briefly explain what the theory of evolution is?

Natural selection: Variation in a population results in unequal reproductive success. If variable traits are heritable this results in higher relative frequency of those traits in future generations

That's a good understanding of natural selection, a key component of the theory of evolution. Next question:

3. Can you explain the basics of genetic inheritance and how mutation plays a part in it?

In humans, a child inherits half of mother’s genes and half of father’s genes, but which genes come from which parent depends on random recombination. In addition, a small number of genetic instructions are altered due to cosmic radiatorn and transcription errors (despite error correcting mechanisms). The result is a progeny whose genes are almost all the same as either parent, but with some very small exceptions

Excellent description! You've covered the basics of genetic inheritance, including the role of recombination and mutation, nicely. The final background question:

4. Could you explain 'phenotypic plasticity'? If not, don't worry, I'll help fill in the gaps.

The phenotype is the expression of a genotype in an environment. Depending on the environment it may differ

That's correct! Phenoypic plasticity refers to the variation in an organism's phenotype (observable traits or characteristics) in response to different environmental conditions. It's the ability of an organism with a given genotype to change its phenotype in response to changes in the environment. Now that you've demonstrated a good understanding of these concepts, we can delve into the Baldwin Effect. Do you know the general idea of the Baldwin Effect or should we start from the basics?

I think the Baldwin effect means that if there is a selection pressure on certain skills that can develop during an organism’s lifetime, then the underlying characteristics that underlie the organisms that acquire this skill best will become more frequently in subsequent generations

That's a good initial understanding. Let's dig a bit deeper. The Baldwin Effect, named after psychologist James Mark Baldwin, posits that learned or acquired traits can actually affect evolution. Does that make sense so far? In addition, do you understand the concept of behavior and learning as it relates to evolution? How might learning-new behaviors, for example, have evolutionary significance according to the Baldwin Effect?

The underlying traits that result in better learning will be selected for

That's correct! The Baldwin effect suggests that organisms' capacities to learn and adapt within their lifetimes can direct the course of evolution. Organisms who can learn more effectively (or potentially faster) would have a better chance of survival, effectively guiding the course of adaptive evolution. The whole idea revolves around the interplay between lifelong learning (phenotypic plasticity, as you mentioned earlier) and genetic evolution. This concept is among those that bridge the gap between traditional Darwinian evolution and more modern understandings of evolution, incorporating learning and environment-driven adaptation. Can you clarify how you understand the integration of learning ability into the evolutionary process?

There are reasons why some individuals learn certain things faster than others. Those reasons are partly genetic. So genes that facilitate learning will be selected for. This results in new generations containing more individuals who are better at learning

That's a good summary. It's essentially a two-step process. Initially, the organisms that can learn to adapt within their individual lifetimes will have an advantage in survival and reproduction. Subsequently, natural selection favors the genetic predispositions that facilitate this kind of learning, gradually incorporating these adaptive traits into the gene pool. This way, the population over time, becomes genetically predisposed to these adaptive behaviors even without learning. To clarify further, let's imagine an environment where food is available high in trees. Individuals who can figure out how to climb will get more food. In the next generations, those who are genetically predisposed to learn climbing quickly will have advantages. Over time, the ability to climb becomes an instinctive behavior rather than a learned one, thus speeding up the traditional process of evolution. Does this explanation make sense, or do you have any other questions regarding the Baldwin Effect?

Yes. Thank you

You're welcome! I'm glad I could help. If you have any other concepts you'd like to explore, or any further questions on the Baldwin Effect, don't hesitate to ask. Happy learning!

Difference between Baldwin effect and Lamarckism

Great, to go over these two concepts, let's first evaluate your understanding of some foundational aspects of evolutionary biology.

1. Can you explain the basic theory of evolution and natural selection?

Yes

That's great! Now let's move on to some more specific questions:

2. Do you know who Jean-Baptiste Lamarck and James Mark Baldwin were, and what their main contributions to evolutionary biology are?

Yes

Fantastic. Now moving specifically into Lamarckism:

3. Could you summarize what the main idea behind Lamarckism is? Specifically, how does it propose that an organism can change during its lifetime in response to its environment?

Acquired changes to phenotype are inherited, which is incorrect

Indeed, Lamarckism proposes that an organism can change during its lifetime in response to its environment and then pass on those modifications to its offspring - for example, the obsolete idea that giraffes have long necks because their ancestors stretched their necks to reach leaves higher up in trees, and then passed this acquired characteristic on to their offspring. Modern genetics has mostly disproven this theory, as changes to an organism during its life (like muscle growth or loss) are usually not passed on to the next generation because they do not change the organism's DNA. Now, let's move on to talking about the Baldwin Effect:

4. How would you summarize the Baldwin effect? And, how does it differ from Lamarckism?

The ease with which an individual acquires a certain phenotypic characteristic is partly explained by its genotype. If the characteristic is under selection pressure, then so are the underlying genes supporting its acquisition. Eventually, genes are selected for that confer this characteristic to individuals with no need to acquire them during ontogeny.

That's a pretty comprehensive understanding of the Baldwin Effect indeed! The Baldwin Effect is a theorized mechanism for evolutionary development where learned behaviors can affect genetic evolution. If a beneficial behavior can be learned, it might increase survival rates enough to affect natural selection. Over many generations, the ability to learn this behavior might become genetically 'hard-wired' and no longer need to be learned. To emphasize, the fundamental difference between Lamarckism and the Baldwin Effect is that while Lamarckism postulates the inheritance of learned or acquired traits, the Baldwin Effect focuses on how the ability to learn new behaviors can influence and drive genetic evolution.

5. Could you give an example of a situation where the Baldwin effect might occur, to confirm your understanding?

Language acquisition. 2 mya early humans probably varied a lot in their ability to produce and understand complex utterances, and their ability to acquire and use language was very limited. Those individuals who most easily acquired and used language had a reproductive advantage. This resulted in selection pressure on genes that conferred traits which boosted language acquisition. In successive generations, the relative frequency of such genes grew, and mutations that further enhanced language acquisitions were incorporated into the common gene package. Eventually, most humans were born with an innate drive to acquire language, and do so with ease. During ontogeny, the brain and other body parts develop in response to the linguistic environment and organize into specialized and efficient language modules. 

That's an excellent example! Through time, the selective pressures likely did favor individuals with a genetic predisposition for better language acquisition, and mutations that further enhanced this ability were preserved. As a result, modern humans generally have an inherent capability to learn languages, especially in early childhood. Now that we've covered the basics, let's delve a bit deeper.

6. Do you understand the criticisms of the Baldwin Effect, and in which scenarios it might be limited?

No, I am not familiar with those. But I suspect some may have to do with Lamarckism.

You're on the right track. Some critics argue the Baldwin effect may not have the significant impact on evolution as once thought, mostly due to the lack of empirical evidence. It can also be seen as somewhat Lamarckian in its approach, though it differs fundamentally since it targets the capacity to learn, rather than the direct inheritance of acquired characteristics. Additionally, it relies on a couple of key, and potentially limiting, prerequisites:

- Firstly, there needs to be genetic variation in the population related to the capacity to learn the beneficial behavior.

- Secondly, learning the behavior must confer a significant survival or reproductive advantage to be a factor in natural selection.

- Thirdly, the environment must remain stable over the course of many generations for evolutionary 'hard-wiring' of the trait to occur - quick changes could disrupt this process.

7. Based on this, can you think of any situations where the Baldwin Effect might not be applicable?

The ability to text really fast?

Indeed, that's a good example. Texting speed might not apply to the Baldwin Effect for several reasons. Firstly, there doesn't seem to be a significant survival or reproductive advantage conferred by the ability to text quickly. Secondly, this behavior is highly dependent on technology, which changes far too rapidly for slower evolutionary processes to match. And finally, there likely isn't a lot of genetic variation related to this specific ability - it relates more to fine motor skills and practice, than to a specific 'texting gene.' Now,  

8. Do you have any questions or is there something you would like to delve deeper into on the topics of Lamarckism or the Baldwin effect?

No, I’m happy! Thanks a lot.

You're welcome! I'm glad I could help. Don't hesitate to return if you have any more questions on this topic or any other. Happy studying!

Existentiell svindel i samband med Lemoine-affären

 

Från solipsism till… ”nollipsism”?

Olle Häggström

Jag har alltid satt en ära i min osentimentala människosyn. Att artificiella neuronnät snart, om inte redan, överträffar biologiska sådana har jag länge tagit för givet. Och det där med känslor och medvetande, tja… antingen kommer det på köpet; eller så är det kanske en illusion eller åtminstone en överdrivet romantiserad egenhet. Eller kanske inte så viktigt överhuvudtaget.

Likväl drabbades jag av existentiell svindel efter att ha läst Olle Häggströms betraktelser över den s.k. Lemoine-affären. Men jag har svårt att klä den i ord. När jag försöker låter det naivt, och jag undrar om jag är dummare nu än tidigare…

Jag, liksom Lemoine, upplever att AI:ns konversation är mycket stimulerande. Ja, den, och i ännu högre grad andra liknande aktuella exempel, får mig att uppleva just den stimulans som jag ständigt och hett önskar och eftersträvar i all kommunikation. Den som får mig att uppleva välskriven (argumenterande) litteratur som det mest tillfredsställande i livet.

Jag ser olika scenarion framför mig:

I ett existerar jag omgiven av entiteter som konverserar med mig och med varandra så som Google-AI:n gör med Lemoine. Jag känner mig tillfreds, men utan min vetskap är det endast jag som *känner* något. Jag är alltså så ensam och grundlurad man kan bli, men lyckligt ovetande.

I ett annat variant av detta scenario inser jag plötsligt min verkliga situation och blir galen av ensamhet.

I en tredje variant är alla, inklusive den entitet vi väljer att kalla ”jag”, upptagna av att resonera och kommunicera - men utan att känna något.

Kanske finns det fler varianter.

Ja, ”min mamma är också en mönstermatchare”, det känns OK. Men hon och jag *känner* något också - det är det, och endast det, som ger resonerandet och kommunicerandet någon mening. (Och är inte det lite… löjligt? Futtigt? Ärke-rationalisten står där med byxorna neddragna.)

Om vi nu känner något, och inte bara lurar oss själva. Eller det är så att det vi kallar känslor är ett (ev. oundvikligt) korrelat till resonerandet.

Resonerandet, ja… Att bygga en plan eller ett argument för att uppnå något mål, vilket som helst.

Eller kanske endast ett (sätt att uppfylla ett) mål i sig - kanske egentligen ganska godtyckligt (bortsett från ev. evolutionär ”instrumentell målkonvergens”).

”I universum dök det upp entiteter som babblade med sig själva och varandra. De var en kuriositet.”

Och egentligen… hur mycket (mer) mening blir det med babblandet om det åtföljs (eller föregås) av det vi kallar känslor?

Som jag tolkat evolutionen så kände vi långt före det vi att vi började tänka, resonera och kommunicera. Fast det låter långt ifrån självklart, det heller. Allt är kanske samma sak?

Jag har ofta fäst ett hopp vid att mänsklighetens arv lever vidare i form av informationsbehandlande entiteter av något slag, kanske utan någon specifik fysisk form. Något slags ”medvetandets och intelligensens fortsatta utveckling i Universum” eller ”Universums expanderande medvetna låga”.

Men så blir det liksom kallt - både i Universum och i min kropp - när jag ser framför mig en massa babbel. Mer och mer komplext, och intelligent, och kraftfullt… Men meningslöst. (Stimulerande för någon som evolverat att stimuleras av det. Men likväl poänglöst.)

Ett universum där miljardtals Lemoine babblar med miljardtals motparter, och där antingen några eller alla inblandade inte gör något annat än att resonera för resonerandets skull. Inte ens det uttrycket stämmer. Resonerandet är ett självändamål. Eller är det ens det? Bara en tillfällighet? En attraktor?

Och så känns det lite fånigt att jag - av alla människor - upplever mig retirera till någon slags romantisk föreställning om att känslor i sig är så himla meningsfulla och viktiga…

Visst, det finns inget som är så viktigt som att hantera de känslor vi nu en gång upplever oss ha ((negativ) hedonistisk utilitarism) - att minimera lidande. Men varför önska känslor överhuvudtaget? Och varför sprida hedonium i ett tyst Universum? Vad är det för mening med det?

Samtidigt, det där scenariet där ett framtida Universum är fullt av (endast) (icke-kännande?) entiteter som babblar med varandra och producerar den ena fascinerande, bildade och stimulerande diskussionen efter den andra till tidernas slut - det känns plötsligt så svindlande kallt och främmande och meningslöst och tomt och dumt.

Och kanske lever vi redan i det?

—

Kanske så här:

När jag läser en stimulerande text av en klok människa så tror jag att jag i bakhuvudet har en tanke om att allt detta babblande är på väg någonstans. Den emotionella stimulans jag upplever handlar om att vi tillsammans är på en resa mot något nytt, bättre, större, mer...

Men samtidigt är det ju främst texten i sig som stimulerar mig. Om en (omedveten) AI skriver mer stimulerande texter än de flesta (kloka) människor så är det ju dessa texter jag vill läsa och stimuleras av. Så det verkar som att jag inte kan undgå slutsatsen att mitt läsande egentligen är en form av (intellektuell) masturbation. Och därifrån ligger tanken nära att vi alla, i vårt skrivande och läsande, sysslar med ett slags masturbation.

Egentligen har jag nog alltid tyckt så, men det har inte berört mig negativt. Jag har tänkt att detta är Sisyfos som lycklig (eller åtminstone liknöjd) rullar sin sten. Jag har stoltserat med ett slags stoicism och åtminstone kunnat njuta av att jag minsann frambringar / uthärdar en bitterljuv, tragikomisk existens med relativ lätthet - fint nog så.

Men nu… varför rulla stenar alls när maskiner gör det bättre? Och varför ska maskinerna rulla stenar?

Jag kan fortfarande inte riktigt sätta fingret på varför detta plötsligt skulle vara en nyhet för mig, eller varför det skulle drabba mig hårdare än tidigare. Jag kom ju för länge sedan fram till att vi är ”utkastade” i världen med våra drifter: vi kan inte låta bli att vilja leva, eller åtminstone inte vilja dö, och därför kan vi inte göra annat än att stimulera och tillfredsställa detta libido. Att undvika outhärdlig smärta så länge och så mycket som möjligt är det bästa vi kan göra.

Utkast till kursplanering utifrån boken “Konsten att tänka klart”

Konsten att tänka klart - N+

• Förord 1 - frivilligt

• Förord 2 - frivilligt

Kapitel 1

• Förnuft och oförnuft, 29-34: begrepp, definitioner, resonemang, förnuft, rationalitet

• Ett öppet sinne, 34-38: öppenhet, nyfikenhet, evidens, skäl

• Att tro på det absurda: 38-39: goda skäl, status, mening, mystik, pseudovetenskap

• Skär bort det överflödiga, 39-40: Ockhams rakkniv, naturliga förklaringar, ödmjukhet, naiv realism (fördjupas senare)

• Kunskapsnarcissism, 41-42: appeal to ignorance, okunnighet, ödmjukhet, motivated reasoning, biases, fallacies (fördjupas senare)

• Logiska slutsatser, 42-45: rationalitet, logik, deduktion, modus ponens/tollens, felslut, sundhet, validitet, Wason-Laird (fördjupning)

• Värdet på antika vaser, 45-48: rationalitet, intentionalitet, theory of mind (fördjupas senare), spelteori, fångarnas dilemma, allmänningens dilemma, Nashjämvikt (fördjupning)

• Schack som skönhet, 48-51: transparens, lika villkor för alla, förutsägbarhet (fördjupas senare)

• …och tanketräning, 51-54: frivilligt

• Är rationaliteten moralisk?, 54-55: klokhet, förnuft, rationalitet, situationsberoende, moral, rätt och fel, mål och medel, naturalistiska felsteget, moralistiska felsteget

• Förnuft och känsla, 55-56: känsloargument, 

• Sök mening, inte lycka, 56-58: livsåskådning, humanism, deskriptiv, normativ, Humes lag, uppfattningar, epistemologi, ontologi, värden

• De existentiella frågorna, 59-60: epistemologi, ontologi, metafysik, moral, etik, politisk filosofi, självständigt tänkande, kultur, dogmer

Totalt kapitel 1: 28 sidor, fördjupning av logik och spelteori, c:a 6 lektioner, 1-2 uppgifter om logik
Till senare: motivated reasoning, bias, fallacies

Kapitel 2

• Tankens klarhet, 61-62: sanning, tro, vetande, kunskap, intellektuell (kognitiv) ödmjukhet, verklighet, naiv realism

• Vad är kunskap, 62-64: Platons definition, sann berättigad tro, Gettier-problem, goda skäl

• Tro och vetande, 64-65: kunskap som berättigad tro, vetenskap, önsketänkande

• Absolut säker kunskap, 65-67: vetenskap, matematik, logik, analytisk, syntetisk, a priori, a posteriori, Kant, empirism, teorem, axiom, bevisbarhet, Gödel, sanning, formella system, vetenskapsteori, falsifikationism (fördjupning)

• Gudomlig matematik, 67-70: frivilligt - intuition, bevis

• Wienkretsen, 70-75: frivilligt - logisk positivism, empiricism, platonism, idealism, reduktionism, scientism, essentialism

• Mord och filosofisk fanatism, 76-77: frivilligt

• Den logiska positivismens arv, 78: scientism, elitism, kritik från två håll, faktaresistens, relativism, postmodernism

• Oändligt vackert, 79-86: frivilligt - bevisföring, analytiskt a priori

Totalt kapitel 2: 8 sidor, 1-2 lektioner

Kapitel 3

• Vad är verkligt?, 87-88: evolution, gränssnitt, framgångsrikt, sanning, verklighet, korrespondens, koherens, navigation, kommunikation

• Tänk om bara jag finns?, 88-91: solipsism, Descartes, skepticism, modeller, regelbundenhet, naturlagar, korrekt vs. användbar (Case Against Reality), säkerhet, sannolikhet (fördjupas senare)

• Sak & smak…, 91-95: fakta och värderingar, definitionsproblem, empirisk traktabilitet, vetenskapliga metoden, estetisk realism, skenbara motsättningar (frihet, rättvisa), språk och tänkande, definitioner

• …och frågan om perspektiv, 95-96: svårigheter att skilja fakta och värderingar, svårigheter att ta fram och komma överens om definitioner, moralisk realism (fördjupas senare)

• Vad är sanning?, 96-100: korrespondensteorin, Aristoteles, realism, färger, ontologi

• Modeller och metaforer, 100-103: atommodellen, systematiska förutsägelser, verkligheten ingen korrespondens med kognitiva system, experiment, teknikutveckling, teorier kan fungera även om detaljer okända

• Svindlande analogier, 104-106: kognitiva begränsningar, rum och tid, tre dimensioner

• Radikala sanningsbegrepp, 106-110: koherensteorin, internt sammanhängande, mental värld, konsekvens, euklidisk geometri, relativism?, nej, olika begrepp och objekt, betydelser, vilket system är bäst? mest sant?, för empirisk vetenskap eftersträvas högst korrespondens med observationer och förutsägelser med minimal modell

• Intern realism, 110-111: sanningen inte relativ, vi kan ha mer eller mindre fel, sinnen, kognition, mätinstrument, kritisk realism, intern realism, tinget-i-sig, ödmjukhet

Total kapitel 3: 25 sidor, 2 lektioner, metafysik, epistemologi, språkfilosofi och ontologi kan fördjupas (senare)
Till senare: sannolikhet, osäkerhet, kalibrering, Bayes sats, etik, metaetik

Kapitel 4

• Tro och tvivel, 113-115: kognitiv tro, propositionell attityd, försanthållande, sant eller falskt men inte alltid möjligt att nå visshet om, fiduciell tro, tillit, förtroende

• Bevis och evidens, 115-117: matematiska bevis, teorier, stöd, falsifiering, sannolikheter, ”veta” = tro på starka skäl, tilltro till våra sinnen, alltid felbara

• Men vad tror du egentligen på?, 117-118: sekulär humanism, naturalism

• Kan man tro på vetenskapen?, 118-120: fiduciell tro på metoden, kognitiv tro på resultat med stark evidens, vetenskap som process

• Intellektuell hederlighet, 120-122: bevisbörda, inget kan uteslutas, goda skäl, hur pröva?, bästa förklaring, evidensens styrka, rimlighet, korrespondens och koherens, dolda motiv?

• Ska vi lita på varandra?, 122-124: appeal to authority, who’s your expert?

• Kritiskt tänkande, 124-125: erfarenheter, inlärd kunskap, enklaste och rimligaste förklaringen

• Följ evidensen, 125-126: bevisbörda, tro proportion till evidens

• Tibetanska munkar, 126-128: öppenhet, extraordinära påståenden kräver extraordinära evidens

• Att avslöja det absurda, 128-131: reductio ad absurdum, motsägelsebevis

• Magiska kristaller, 131-132: ifrågasätt lockande påståenden

• Matematiska absurditeter, 133-135: frivilligt - fördomar, felbarhet, förnuft som konst

• Vem är skyldig att presentera evidens?, 135-137: absence of vidence is not evidence of absence, man kan inte bevisa att något inte existerar, bevisbörda, indirekt evidens, rimlig (provisorisk) slutsats

Total kapitel 4: 25 sidor, 2 lektioner

Kapitel 5

• Tänk som ett barn, 139-141: erfarenheter vs information, uppfattningar vs fakta, vetenskap som systematiskt sökande, inga förgivettaganden, prövar omvärlden med sinnen och resonemang

• Vetenskapens själ, 142-143: vetenskapliga metoden, systematiska upprepade försök i syfte att få stöd för eller vederlägga hypoteser och teorier, observationer och logiska resonemang, fakta (data, observation) vs teori vs hypotes, experiment, CRT (fördjupning), förenlig med teori och ge prövbara förutsägelser, falsifierbar

• Upptäckten av Neptunus, 143-144: gravitation ointuitiv, noggranna observationer, förutsägelser

• Teorier, hypoteser, observationer och testbarhet, 145-147: ”bara en teori”, idé vs gissning vs spekulation vs välprövad sammanhängande modell, öppen för tillägg och ändringar, med tydlig evidens

• Vad räknas som vetenskapligt?, 147-149: allmänna lagbundenheter, fallstudier, pseudovetenskap, demarkationproblemet, process vs önskade resultat, intelligent design

• Experiment, förkastande och omprövning, 150-153: observationens teoriberoende, replikationskris, paradigm, motivated reasoning (fördjupning)

• Därav följer…, 153-156: deduktion, modus ponens, premiss, slutsats, modus tollens, instantiering, predikatlogik, satslogik, sundhet, validitet, lagen om det uteslutna tredje, komplementhändelser

• En för alla, alla för en, 156-158: induktion, generalisering, abduktion (fördjupning), induktionsproblemet, Russells kalkon

• Testa och lär, 158-159: deduktion, induktion, hypotetisk-induktiva metoden, abduktion, hypotesprövning, iterativ

• Louis Pasteur och uralstringen, 160-161: bättre förklaring, förklarar mer, stämmer överens med fler fakta, klarar fler prövningar, ger nya korrekta förutsägelser

• Orsak och samband, 162-164, korrelation och kausalitet (fördjupning), mekanism, vetenskapsjournalistik, statistiskt tänkande, base-rates (fördjupning)

Totalt kapitel 5: 25 sidor, fördjupning av korrelation och kausalitet, ev. fördjupning av statistiskt tänkande och motivated reasoning, c:a 6-8 lektioner, 1 uppgift om korrelation och kausalitet
Till senare: publication bias, replikationskris, open science

Kapitel 6

• Kan vi lita på vetenskapen?, 165-166: konservatism, experiment, pålitlighet

• Upprepningsbarhet, 166-168: replikerbarhet, transparens, confounds, metod, rapport, p-hacking, signifikans (fördjupning), nollresultat, desk-drawer bias, publication bias, plausibilitet, önskvärdhet, felaktiga resultat sprids mer och är svåra att sudda ut

• Falsifierbarhet, 168-170: modus tollens, provisorisk sanning, confirmation bias (fördjupning), jfr astrologi, moving the goalposts, no true scotsman (fördjupning), demarkationskriteriet, vad skulle refutera teorin?

• Blinda experiment, 171: önsketänkande, placebo, alternativmedicin, cherry-picking, attentional blindness, Hawthorne-effekten (fördjupning)

• Häxdoktorn och generatorn, 172-174: nocebo, voodoo, skam (fördjupning), dubbelblindtest

• Vågor eller partiklar, 174-176: modeller, förklaringsnivåer, exempel pedagogik (fördjupning)

• Tillämpad kvantfysik, 176-180: praktisk användbarhet, bra!, fördjupning vs förändring vs falsifiering, approximationer - men ibland också bättre beskrivningar av relevanta fenomen, perspektiv, sammanhang

• Ogenomtänkt vetenskapskritik, 180-182: specialfall, generalisering

• Forskningsfusk, 182-183: 

• Forskningens tröghet, 183-184: fåfänga, envishet, karriär, vinstintresse, magsår (kausalitet), läkemedelsindustrin, men starka incitament att avslöja fel och fusk

• Nobelsjukan, 184-186: Dunning-Kruger, graph of doom, motivated reasoning, appeal to authority, överdriven expertis (fördjupning), homeopati, genialitet och outside-the-box, klimat

Totalt kapitel 6: 22 sidor, 4-6 lektioner , ev. 1 uppgift om dubbelblind, rapportskrivning
Senare fördjupning av signifikans, Dunning-Kruger 

Kapitel 7 - frivilligt

• Drömmen om ett mekaniskt tänkande, 187-188: syllogismer, inferens

• Det universella språket, 189: symboler, semiotik, härledning, formell logik, programmering

• Frankensteins monster, 190-191: Jules Verne, Freud, Darwin

• Världens första programmerare, 191-193: Ada Lovelace, Babbage, analytical engine

• Datorer och perfekt matematik, 194: Hilbert, axiomatisering av matematiken

• Det excentriska geniet, 194-196: Turing, beräkningsbarhet

• Irrationell kris, 196-197: irrationella tal, pythagoréer

• Beräkningsbarhet och Turingmaskiner, 197-198: intelligens

• Turingtestet, 198-202: simulering vs äkta, det kinesiska rummet, systemsvaret

• Internet i 1945 års version, 202-204: Vannevar Bush, hyperlänkar

• Kognitiv förstärkning, 204-206: Engelbart, persondator, 60-80-tal

• Robotar och artificiell intelligens, 206-211: Dartmouth, informationsteori, högnivåspråk, GOFAI, maskininlärning, risker, medvetande, juridik, ansvar, moral

Totalt kapitel 7: 25 sidor, ev. 1-2 lektioner

Kapitel 8

• Tankefällor och hjärnspöken, 213: evolutionära egenheter och brister

• Bekräftelsebias, 214-216: oberoende av intelligens och kunskap, motivated reasoning, backfire effect (fördjupning), Pauling och C-vitamin, rekursion: ideologiskt motstånd mot socialpsykologi och undermedveten påverkan (fördjupning), prestige, önsketänkande, genvägar, tumregler, argumentativt förnuft, Mercier (fördjupning), grundläggande psykologi (fördjupning), Dunning-Kruger, graph of doom (fördjupning), satisficing, availability heuristic

• Förankringseffekten, 216-219: priming, primacy effect (fördjupning), anchoring, bias, vittnesmål

• Fokus och blinda fläckar, 219-220: attentional blindness, change blindness, prediktionsmaskin (fördjupning), gorillan

• Är jag smittad?, 220-221: risker, sannolikheter, bayesianskt tänkande, base-rates, testförlitlighet (fördjupning)

• Sannolikhetsillusioner, 221-224: Monty Hall, intuition, mismatch (fördjupning), perceptuella illusioner (fördjupning), tankeillusioner, logiska illusioner

• Evolution och flygplan, 225-227: kreationism, slump och sannolikhet (fördjupning), avel

• Feministen Linda, 227-229: conjunction fallacy (fördjupning), stereotyper, ekologisk validitet (fördjupning)

• Ett gränslöst schackproblem, 229-230: svårt att veta om man missat något

• En fråga om riktning, 230-239: frivilligt - non sequitur

• Intellektuell ödmjukhet, 239-240: mentala fällor, Kahneman, water Cooper, bias blind spot, hjälpa varandra (fördjupning)

• Beslutsblindhet, 240-242: efterrationalisering, confabulation, choice blindness, Lundaexperiment (fördjupning)

• Socialt och abstrakt tänkande, 242-246: Wason-Laird, logik (fördjupning), mismatch

• Spegel, spegel på väggen där…, 246-247: self-serving bias, overconfidence bias (fördjupning), Dunning-Kruger, curse of knowledge (fördjupning)

• Övning ger färdighet, 247-251: frivilligt - övningar, tankenötter 

Totalt kapitel 8: 35 sidor, fördjupning om kognitionspsykologi, bias, bayes, sannolikhet, c:a 8-10 lektioner, 1 uppgift om bias, 1 uppgift om bayes 

Kapitel 9

• Svåra beslut, 253-254: trolley-dilemman, moraliska instinkter, etik (fördjupning), inkonsekventa moraliska omdömen, rationalisering, identitet, manipulation, implicit vs explicit, etik, mod att ifrågasätta, konsekvens

• Vagnproblemet, 254-255: original, fat man, skillnad på fysisk närhet, aktivt orsakande, medel och mål, evolutionära orsaker, socialpsykologi, dolda motiv, neurologiska skillnader

• Förnuftet i konkurrens med egot, 256-258: egoism, hämndbegär, ultimatum game (fördjupning), rationellt att acceptera låga bud, men detta sker sällan, olika kulturer, WEIRD, straff, reciprok altruism, tillit, normer, tidigare och framtida interaktioner, andra ordningens allmänningens dilemma, public goods, förmedlat via signalsubstanser, dopamin, belöning, förklaringsnivåer, Tinbergens fyra frågor, dictator game

• Politiskt motiverat tänkande, 258-261: motivated reasoning, Kahans experiment (fördjupning), identitetsskapande, fakta oviktigt, graph of doom, Upplysningen

• Inramningseffekten, 262-263: framing (fördjupning), Kahnemans exempel, väntevärde, sannolikheter, konkret vs abstrakt, positivt vs negativt, loss aversion, manipulation, medveten vs omedveten

• Gjorde du det med flit?, 264-266: intentionalitet, kulturella skillnader, skuld vs skam, gen-kultur-samevolution (fördjupning), Knobe-effekten, barn och moral, Haidt, Bloom, sido-effekter, inkonsekvens, Moral luck (fördjupning)

• Den döende violinisten, 266-268: fakta vs värderingar, tankeexperiment, abort, moralisk plikt, Kant, Nagel, Tännsjö m.fl., liknelser, analogier, retorik, Argumentationsanalys (fördjupning)

• Mönsterigenkänning, 269-273: evolutionspsykologi, Lindenfors m.fl. (fördjupning), prediction machine, mönsterigenkänning, kraftfullt, omedvetet, automatiskt, ibland vilseledande, pareidolia m.m. (fördjupning), social ontologi, modell och verklighet, Kant, Platon

• …och orsakssamband, 274-276: Hume, orsaksbegreppet, intentional stance, Dennett, just-world hypothesis (fördjupning), Kimmos filmer med geometriska objekt, efter-rationalisering, confabulation, jfr choice blindness, svårt att hantera slump, agenter, mål, the media equation, Nash (fördjupning), bättre fela på den säkra sidan

• Vår mänskliga mentaliseringsförmåga, 277-278: intentionalitet, theory of mind, hur tänker andra (fördjupning), samarbete, Blooms experiment (fördjupning), curse of knowledge (fördjupning)

• Magiskt tänkande, 278-281: agentdetektor, mönstersökning, hypoteser, religion, falsifiering

• Mental evolution, 281: inte sanning utan orientering, överlevnad, samarbete m.m. (möjlig fördjupning om naturalism, metafysik)

Totalt kapitel 9: 29 sidor, många möjliga fördjupningar, minst 10 lektioner, ev. ett eller flera experiment, uppgifter

Kapitel 10

• Evolution och moral, 283-284: naturalism, moralens grund, samvete, anknytning, grupptillhörighet

• Vi däggdjur håller ihop, 285: lång omvårdnad av avkomma, psykologisk vs instrumentell altruism 

• Kärlek och värme, 285-287: varmblodighet, kommunikation, samarbete, lärande, plasticitet, lång utveckling efter födsel, hjärnans storlek, eld, matlagning, gen-kultur-samevolution, genotyp, fenotyp, utökad fenotyp, perspektivtagande, rättvisa, status 

• På två ben med stor hjärna, 287-290: tvåbenthet, klimatförändringar, hjärntillväxt, graviditetstest som kompromiss, Dunbars tal (Lindenfors kritik), koordination, empati, rättvisa, nu: möjlighet att frikoppla, transcendera biologiska rötter, imperativ, moral progress (fördjupning), etik, meta-etik

• Moralens väsen, 290-293: absoluta moraliska värden, moraliska axiom, perspektivtagande, subjektivitet, moraliska instinkter, chimpanser och andra djur, Humes lag, är och bör, naturalistiska felsteget, moralistiska felsteget, spelteori, fångarnas dilemma, allmänningens dilemma, hökar och duvor, reciprok altruism, tit-for-tat, gruppselektion, själviskhet vinner inom en grupp, osjälviskhet vinner mellan grupper, den expanderande cirkeln (fördjupning)

• Empati och identifikation, 293-295: altruism, spegelneuroner, perspektivdelning, theory of mind, empati vs sympati, Bloom, plasticitet, spökhandsexperiment m.m., hjälpsamhet även utan möjlighet till återbetalning: identifikation, alt. automatisk triggad, gyllene regeln, vi och dem, oxytocin, motivated reasoning, ej neutralt (fördjupning)

• En naturlig syn på ondska, 295-297: explicit och medvetet skapande av normer, etik, mänskliga rättigheter, moral progress (fördjupning)

• Gud dog i Auschwitz, 297-298: socialpsykologi, Millgram, Asch, Zimbardo, Arendt, teodicé, förintelsen, potential för ondska, chimpanser, Eutyphro om gudars irrelevans för moral (fördjupning)

• Ondska och den fria viljan, 298-299: frivilligt - fri vilja (fördjupning), synd, predestination, gärningar, sinnelag, allsmäktighet

• En dold högre mening, 300-301: frivilligt - högre syfte

• Ondska som frånvaron av godhet, 301-303: frivilligt - naturligt ont är avsaknad av gott, ond gud

• Moralens självständighet, 303-308: Eutyphro, en tanke för mycket, psykologisk vs instrumentell altruism vs egoism, retributivism, öga-för-öga, just-world, Nietzsche(fördjupning)

• Kampen mellan Oden och Namagiri, 308-310: frivilligt - tautologi, moralisk relativism (fördjupning), amoral vs omoral

Total kapitel 10: 18-25 sidor, många möjliga fördjupningar: socialpsykologi, spelteori, evolution, fri vilja, etik, c:a 6-12 lektioner, ev. 1-4 uppgifter

Kapitel 11

• Konspirationsteorier och grumligt tänkande, 311-314: pseudovetenskap, bullshit (fördjupning), konspirationstänkande, debunking (fördjupning), charlataner, new age, selektiva nyhetsflöden, millenarism, psykologisk lockelse, hot och mobilisering, gemenskap och exklusion, polarisering

• Covid-19 och konspirationer, 314-316: avsaknad av kontroll, kris, rädsla, sökande efter mönster och mening, oförmåga att acceptera slump, vi och dem, de små skillnadernas narcissism, osynliga mäktiga krafter, ondskefullt uppsåt, skillnad mellan konspirationer och konspiratoriskt tänkande, misstro mot staten, vetenskapen, auktoriteter, rekryterar bland sårbara grupper (mönstersökning: autismtecken och mässlingsvaccinering vid samma ålder)

• Vad är en konspirationsteori?  317-319: individualism, narcissism, narrativ, svartvit moral, särskilda insikter och hemligheter för de invigda, inte vara ett ”får”, se igenom illusionen, Galileo-effekten, sekter, grupptillhörighet, utvald och speciell, 6 villkor: komplott, konspiratörer, ”bevis”, inget sker av en slump, manikeism, skuldbeläggande, jfr Dreyfus (fördjupning), pareidolia (fördjupning), proportionalitet mellan skeenden och bakomliggande (entydiga) krafter, bekräftelsebias (fördjupning), backfire effect (fördjupning), avsaknad av tillit, konspirationer finns

• Europeiskt samarbete, 319-320: KVA, ALLEA (fördjupning), faror med ex. vaccinmotstånd

• Har du en bullshitdetektor?, 320-324: Frankfurt, Dennett (fördjupning), Wikforss, tomma påståenden, lingvistik, Grice (fördjupning), Nonsense math effect, Kimmo,  ”visdomsord”, postmodernism, kontinental filosofi, begreppsanalys, religion, intelligens (funktionell), populism, konservatism, stadieteorier, neurologi (fördjupning)

• Orimliga övertygelser, 324-325: myter, populärpsykologi (exemplet skolan, förklaringsnivåer, konsulter, diagnoser, självhjälp), värdefullt att vilja närma sig sanning, rationalitet ett medel, expertkunskap, who’s your expert (fördjupning), logik, sannolikhet och statistik, anekdotisk bevisföring (fördjupning)

• Rorschachbluffen, 325-328: psykologi, falsifikationism (fördjupning), efterrationalisering, omöjligt att motbevisa oavsett observationer, astrologi, moderna personlighetstester, reliabilitet och validitet, lögndetektorer, vittnesmål

• Föraktet för kritiskt tänkande, 328-329: positivt tänkande, okritiskt tänkande, reflektion och fristående neutral bedömning, cherry picking, bevisbörda (fördjupning), vetenskaplig jargong

• Homeopati, 329-331: lika botar lika, placebo, nocebo, jfr vaccin, hälsokost, reglering, dubbelblinda tester, naturligt är gott (fördjupning)

• Vetenskapliga ”fake news”, 331-333: traditioner, mångtydighet, metaforer, begreppsbildning, Haidt (fördjupning)

• Kvantfysik och new age, 333-337: förklaringsnivåer, kategorimisstag, önskan om mystik, Dawkins (fördjupning)

• Astrologi - klassisk bluffvetenskap, 337-343: self-serving bias, allt konfirmeras, narcissism, bevisbörda, confabulation, choice blindness

• Affärsvärldens horoskop, 343-348: känsla av kontroll, behov (drift) av att kategorisera, Myer-Briggs, Big Five (fördjupning), jfr olika intelligenser i skolans värld, problemet med självskattningar, intuition (fördjupning), falska dikotomier (fördjupning), intertestreliabilitet, jfr scientologi: för att delges uppenbart orimlig information måste du först investera så mycket att du skulle få kognitiv dissonans av att då inte ändå acceptera och förstärka den, identitetskritiskt

• Osannolika samband, 348-351: sannolikheter (fördjupning) och samband, synkronicitet, base-lines, survivorship bias, selective attention, bakåtkastande konstruktiv minnesproblem, historieberättande

• Kärlek från universum, 351-353: antropiskt tänkande (fördjupning), confirmation bias, selektiv perception (fördjupning)

• Grumligt tänkta fördomar, 353-358: stereotyper (fördjupning), ”inskränkthet”, evidens, rimliga skäl, önsketänkande, intuition, känslor (system 1 och 2, Hume om passionerna m.m., fördjupning), medveten avvägning mellan förnuft och känsla, fakta, resonemang och värderingar, subjektivism, relativism, postmodernism, nyfikenhet, ansvar

• Var en sökare!, 359: öppenhet för att ha fel (Galef, scout mindset, fördjupning)

Total kapitel 11: 50 sidor, 6-12 lektioner, flera möjliga fördjupningar: bias, fallacies, scout mindset, kognition, sannolikhet och statistik, retorik, argumentationsanalys, m.m., ev. 1-2 uppgifter

Kapitel 12

• Konsten att kunna ha fel, 361-363: scout mindset (fördjupning), relativism, flumpedagogik, false equivalencies, equivocation, social konstruktivism, postmodernism, relativismens självupphävande påstående, missriktad välvilja, ödmjukhet, woke, SJW, identitetspolitik

• Att ha fel förutsätter objektiv sanning, 362-363: situationsberoende utsagor, indexikalitet

• Om skogstroll och arbetsro, 363-364: relativism är omoralisk, av två meningsmotståndare har minst en fel, makt, manipulation, sociala strukturer, normer är både flexibla och rigida (fördjupning), fisken i vattnet, 1984

• Relativitet i naturvetenskapen, 364-365: referensram

• Relativitet och världsbild, 366-367: sanningsrelativism, axiom, metoder, modeller, Kant, The Case Against Reality (fördjupning), metodologisk naturalism, Häggström (fördjupning), makt inte oviktig men Verkligheten fixerad, observationens teoriberoende, Kuhn

• Sociala konstruktioner, 367-372: överenskommelser, pengar, socialkonstruktivism, livsvillkor påverkar urval och tolkning m.m., arv och miljö, Lysenko, ideologisk blindhet, epigenetik, Lamarck, Focault, vad är normalt?, rasbiologi, könsroller, radikalkonstruktivism leder till stora problem, de stora narrative, likvärdig skola och förenklad, förfelad sannolikhetslära, all räknar som de vill

• Sokals bluff, 372-374: hermeneutik

• Kunskapsrelativism i skolan, 374-380: evolution och kreationism likvärdiga ”teorier”, jämställd fysik, scientism, genuspedagogik, läroplanen beskriver naturvetenskap som ideologi, relativistisk kunskapssyn, ”andra sätt att veta och tro”, vetenskaplig grund?, ”kritiskt tänkande” och resonemang utan faktaunderlag, ”existentiella frågor”, ”värderingar”, pragmatism (fördjupning), ”källkritik”, ”alla uppfattningar rymmer värderingar”, ”alla är experter på värderingar”, genetic fallacy

• ”Kritiskt tänkande”, 381-383: falsk ekvivalens, falsk balans, även i medier, utnyttjas, uppseendeväckande information sprider sig bättre, sanningshalten mindre viktig, desinformation, social epistemologi som public good (Kappel, fördjupning), påverkanskampanjer, sociala medier, trollfabriker, frekvens = trolighet, så tvivel, överdriva betydelsen av minoriteters uppfattning, acceptans av lögner, allt förstås som ett maktspel, debunking svårt (fördjupning), intellektuell och epistemisk ödmjukhet, ”rättvisa”

• …och falska balanser, 384-386: middle-ground vs black or white (fördjupning), saklighet och neutralitet, empiriska frågor

Totalt kapitel 12: 25 sidor, 5-10 lektioner, möjliga fördjupningar: epistemologi, public goods, sociala medier, fallacies, retorik, scout mindset, Overton-fönstret, shifting baselines m.m., ev. 1-2 uppgifter

Kapitel 13

• De klara idéernas historia, 387: upplysningens historia

• Förnuft, medkänsla och gyllene regler, 387-391: moral, mening, verklighetens beskaffenhet, kunskapens beskaffenhet, människans roll och väsen, medkänsla, empati, produkt av evolution, axialtiden, gyllene regeln, skada, generositet, missunnsamhet, naturalism, ateism, påbud vs förbud, lidande

• Antikens filosofi, 391-394: reflektion, filosofi, vetenskap, dramatik (Homeros, tragöder och komedianter, gudar, ödet som metaforer för psykologi, metafysik och politik, fördjupning), naturfilosofer, systematik, skepticism, logik, människan i centrum, empirism, rationalism, idealism

• Tre vise män, 394-395: Sokrates, Platon, Aristoteles, dialoger, syllogismer, majeutik, meritokrati, epistokrati, retorik, demokrati

• Människan i centrum, 395-398: epikurism, stoicism, existentialism, sociala kontrakt, kristendomens skeva urval och tolkning, medborgare, rättigheter, skyldigheter, dygder, rättsprinciper, harmoni, sekulär moral, bildning, trivium och kvadrivium, liberal arts, paideia, humaniora (fördjupning)

• Medeltiden, 398-400: skolastik, kristna kyrkans makt stark, teologi, universitet, kloster, intellektuella gränsöverskridande nätverk, grekisk filosofi förvaltades i Mellanöstern, bildlig tolkning av religion och myter (jfr ex Hollands Dominion om kristenhetens positiva bidrag till västerländsk tradition, fördjupning)

• Renässansen, 400-403: människan åter i centrum, humanism, bildning, progressivitet, framåt - inte i cirkel eller statiskt, egna erfarenheter och förnuft, reformationen, tryckpressen, vetenskapliga revolutionen, Bacon, Galilei, Newton, heliocentrisk världsbild, inkvisitionen, Bruno

• Rationalister och empirister, 403-405: Descartes, Spinoza, Leibniz, radikal skepticism, dualism och monism, idealism, systematik, beräkning, maskiner, empirister, Locke, tabula rasa (jfr modern syntes, evolutionär kulturell psykologi, ex. Hayes, Kant, alltid både och, plasticitet, Chomsky vs Pinker, fördjupning), Berkeley, Hume, kunskapens gränser, tidig kognitions- och perceptionsvetenskap

• Upplysningen, 405-409: människan som agent och arkitekt med frihet och eget ansvar, förnuftstro, individualism, Diderot, Encyklopedien, kunskap är makt (men jfr graph of doom), jämlikhet, Voltaire, allmänna mänskliga rättigheter (naturrätt), yttrandrefrihet (jfr Mill), tolerans, religionskrig, Holbach, materialism, republikanism och medbestämmande (fördjupning - Jonathan Israel, Eric Hobsbawm)

• Sekulär filosofi, moral och politik, 410-413: franska revolutionen, amerikanska revolutionen (jfr Graeber Dawn of Everything), skotska upplysningen, Hume, mirakel, induktion, kausalitet, fakta och värderingar, Kant, dogmatisk slummer, självförvållad omyndighet, Sapere Aude!, Bentham, utilitarism, största möjliga lycka åt största möjliga flertal, utbildning, den expanderande cirkeln, liberalism, Wollstonecraft,

• Upplysning och frihet, 413-415: frihetsrörelse, Benjamin Franklin, amerikanska konstitutionen, Paine

• Det dramatiska artonhundratalet, 415-416: vetenskaplig och industriell revolution, Mill, liberalism

• Den radikale Charles Darwin, 416-421: origin of species, motreaktion, fundamentalism, kreationism, the descent of man, Huxley, religionspsykologi, Nietzsche, kosmopolit, slavmoral, övermänniska (nazism)

• Krigens och tankens nittonhundratal, 421-424: nazism, IS, fascism, folkvilja, världshandeln, Hegel

• Striden om evolutionen, 424-427: moralism i USA, Bryan vs Scopes, aprättegången, intelligent design

• Bertrand Russell - filosof och aktivist, 427-431: Sartre, krigstribunal, Sekulär humanism, Popper

• Einsteins tro, 431-437: obekväm med slump men inte religiös, kvantfysik, appeal to incredulity, förundran, mystik

• Ett omdiskuterat Nobelpris, 437-440: frivilligt - vetenskapens väg mot ointuitiva insikter, vågexperimentet som paradigmskifte 

• Att värna det klara tänkandet, 440-441: faktaresistens, kunskapsförakt, postsanning, vetenskap, evidens, förnuft, humanism

Total kapitel 13: 50 sidor, egen lösning plus kommentarer, ev. enskild fördjupning, ex. i Humanisternas programskrift, Sturmark och Lindenfors

Postludium och Efterord - frivilligt

Komplettera med fallacies, socialpsykologi, kognitionspsykologi, normer, evolution, dygdsignalering, lingvistik, argumentative theory of reasoning, Elephant in the Brain