Så enkelt. Så tydligt. Skriften Ställ om Sverige, publicerad av organisationen Hela Sverige ska leva, är fantastiskt välskriven. Ladda ned den (4 MB PDF). Läs den! Tvinga alla som du känner att läsa den!
Dagens ord
Ansvar väger tyngre än frihet - Responsibility trumps liberty
23 mars 2010
Ställ om Sverige
Så enkelt. Så tydligt. Skriften Ställ om Sverige, publicerad av organisationen Hela Sverige ska leva, är fantastiskt välskriven. Ladda ned den (4 MB PDF). Läs den! Tvinga alla som du känner att läsa den!
22 mars 2010
Allt slutar ju lyckligt!
Allt slutar lyckligt!
(Det måste det ju!)
Vår civilisation är stadd i ständig, obändig utveckling.
Vi håller god fart in i en allt bättre framtid.
Härav följer att alla indikationer på motsatsen är obetydliga: fantasier och lögner.
En anonym kommentator till Birger Schlaugs text Det behövs en kulturrevolution skrev:
Jag har kommit att tänka på denna typ av människor som hegelianer. Karakteristiskt för dem är att de tar som utgångspunkt att vår västerländska civilisation är predestinerad till ständig utveckling; att människors mångfald, välstånd och lycka enligt någon naturlag alltid kommer att förmeras.
Utifrån en sådan utgångspunkt förefaller exempelvis klimathot som obetydliga, grovt överdrivna eller som rena fantasier. Det är också en sådan utgångspunkt som gör människor blinda för det orimliga i ständigt ökad befolkning, tillväxt och konsumtion. Man börjar helt enkelt sitt resonemang om världen bakifrån: Eftersom allt kommer att sluta lyckligt så måste ju alla indikationer på motsatsen vara falska!
Det här är snarlikt religiösa övertygelser om en slutlig frälsning (för sig själv eller hela mänskligheten). Faktum är att hegelianism är ett substitut för religion i vårt sekulariserade samhälle.
(Det måste det ju!)
Vår civilisation är stadd i ständig, obändig utveckling.
Vi håller god fart in i en allt bättre framtid.
Härav följer att alla indikationer på motsatsen är obetydliga: fantasier och lögner.
En anonym kommentator till Birger Schlaugs text Det behövs en kulturrevolution skrev:
En märklig beskrivning av det som de flesta människor ändå upplever som oerhört positivt. Vad är det för glasögon du tagit på dig, Birger Schlaug? Glasögon som får dig att se så otroligt ensidigt på tillvaron. Du är ju fullständigt renons på perspektiv. Du tycks ha grävt ner dig i undergångslitteratur och kramar med hela ditt hjärta de eviga pessimisternas sjuka världsbild. Det förvånar mig att du, som, när du var språkrör för miljöpartiet ändå kunde se positivt på tillvaron, nu demaskerar en personlighet som är svart i stället för grön. Vad vinner du härmed utom att bli bekräftad av andra lika förvirrade hjärnor?Den här typen av kommentarer gör mig riktigt rädd. Det är nästan omöjligt att uppbåda någon konstruktiv optimism när man inser att människor omkring en förtränger verkligheten så till den milda grad att de uppfattar klarsynthet och ansvarstagande som irriterande och orealistiska undergångsprofetior.
Jag har kommit att tänka på denna typ av människor som hegelianer. Karakteristiskt för dem är att de tar som utgångspunkt att vår västerländska civilisation är predestinerad till ständig utveckling; att människors mångfald, välstånd och lycka enligt någon naturlag alltid kommer att förmeras.
Utifrån en sådan utgångspunkt förefaller exempelvis klimathot som obetydliga, grovt överdrivna eller som rena fantasier. Det är också en sådan utgångspunkt som gör människor blinda för det orimliga i ständigt ökad befolkning, tillväxt och konsumtion. Man börjar helt enkelt sitt resonemang om världen bakifrån: Eftersom allt kommer att sluta lyckligt så måste ju alla indikationer på motsatsen vara falska!
Det här är snarlikt religiösa övertygelser om en slutlig frälsning (för sig själv eller hela mänskligheten). Faktum är att hegelianism är ett substitut för religion i vårt sekulariserade samhälle.
21 mars 2010
Schlaug om paradoxen
Stort tack för denna terapeutiska text, Birger.
Vi lever mitt i en paradox, trots industriellt överflöd och all vetenskaplig expertis rymmer samhället förskräckande mycket kyla och rädsla. Löften om mer av det vi redan hade gav inte livskvalitet. Förändringarna lovade så mycket men gav så lite. Nu lovar man ännu mer av samma sak, mer produktion, mer konsumtion, evig tillväxt.Liksom andra läsare väntar jag nu på konkretiseringen, handlingsprogrammet...
Mer och mer av allt det som skapat välståndet och som nu förväntas ge oss mer välstånd i ersättning för den livskvalitet som reducerades till en fråga om konsumtion och arbete.
20 mars 2010
Webbens epistemologi
Pelle Snickars skriver (Under strecket, SvD 19/3 2010) om ofantliga datamängder, teorins död, och förhållandet mellan kvantitet och kvalitet. Mycket intressant och - sett på lite avstånd - en av de strömningar som starkast definierar och påverkar den tid som vi nu har trätt in i.
Bruket av datavetenskapliga metoder och tekniker inom humaniora förefaller alltså ha lett till ännu en vändning, ”the computational turn”, där ny kunskap kan frambringas med kraftfulla datorers hjälp, förutsatt att det finns tillräckligt med digitalt material att bearbeta.
19 mars 2010
Kommunala skolor
Erik Svensson om skolor i kommunal regi:
Ett annat problem var den kommunalisering av skolan som drevs igenom i början på 1990-talet. Det har oundvikligen lett till en sänkning av elevernas kunskapsnivåer: kommunerna klarar nämligen inte av att hantera så viktiga saker som utbildning och kan inte erbjuda lärarna vettiga arbetsvillkor. Istället så har kommunala skolbyråkrater fått alltför stort inflytande över verksamheten. Många skolchefer vill nu i någon slags allmän klåfingrighet inskränka lärarnas makt och möjlighet att själv lägga upp sin arbetstid och planering. Detta är ett av de starkaste argumenten mot kommunaliseringen: skolchefer och andra kommunbyråkrater som inte begriper verksamhetens innehåll, oavsett om det handlar om pedagogik eller ämneskunskaper, ska inte få lov att ta makten över lärarna, hur gärna de än vill. De saknar helt enkelt kompetensen och deras inflytande över utbildningen bör minimeras.
Titta på det här!
Fantastiska bilder! Och en form som kanske faktiskt har kraften att påverka...
The HOME project från Good Planet Foundation.
The HOME project från Good Planet Foundation.
Bilden av Sverige
Jag blev tipsad (tack, Lotta) om en tänkvärd och bitvis rolig betraktelse, publicerad på brittiska Telegraphs kultursidor på webben (13/3 2010). Med utgångspunkt i den pågående internationella bok- och filmsuccén för Stieg Larssons Millennium-trilogi rotar Stephen Armstrong runt i myten om Sverige, och hittar både gott och ont...
...in 2007 Sweden was rated best practising democracy by The Economist, least corrupt nation by Transparency International, most equal in gender relations by the World Economic Forum, and most generous donor of overseas development aid by the OECD. Even the legend that the country has an unusually high suicide rate isn’t true. Coming about 35th in the world, Sweden comes in lower than France, Germany, Australia and New Zealand.
"Part of Sweden’s problem overseas is that everyone thinks we’re like Abba and Ikea,” says Stockholm-based stand-up comedian Magnus Betner. “We’re a nation of beautiful people singing happy songs in stylish modernist apartments. ..."
Larsson, as with Betner and Mankell, spends much of the time pulling apart the stereotype of happy-ever-after, perfectly educated, socially democratic and joyfully tolerant Swedes enjoying wild sex lives and perfectly cooked meatballs.
15 mars 2010
Det kan inte vara en slump...
Publicerad i redigerad version i HN, 29/3 2010
Det kan inte vara en slump att Tomas Österberg nu åter få ta plats i Hallands Nyheter, och denna gång på debattplats. Sist hans texter sågs i tidningen var det under rubriken "Gudsförnekarnas övertro på naturen", ett inlägg som publicerades 9/7 2009 under Ordet är fritt.
Blir det måhända en spalt, eller kanske en krönika nästa gång? Eller något under varia, såsom Livets gång? Österberg är ju långt ifrån den ende skribenten i HN som primärt motiveras av sin tro.
De flesta tidningar säger sig skilja på åsikter och nyheter (och annat redaktionellt material). Som läsare vill man gärna också tro att en tydlig åtskillnad görs mellan egna och andras åsikter. Ledarsidan i HN "delar centerns grundvärderingar" heter det, och detta får man som glesbygdsbo acceptera och hantera.
Vad jag däremot inte kan acceptera i en modern dagstidning är det jag uppfattar som en försåtlig sammanblandning av politik, lokalperspektiv och religiositet. Jag kan förstå de förhållanden och traditioner som historiskt har bidragit till en sådan sammanblandning - säkerligen delvis omedvetet. Men även utan reell konkurrens måste också en lokalblaska av årgång 2010 strama upp gränserna.
Skulle det, mot förmodan, vara så att ansvariga utgivare aktivt eftersträvar en religiös grundton i tidningen - ja, då får man vara så god att göra ett tillägg till sin redaktionella "innehållsdeklaration". Det spelar ingen roll om det skulle visa sig att 82 % av alla centerpartister är troende, och det spelar ingen roll om detta förhållande skulle kunna betraktas som allmän kunskap. Jag måste som medborgare i Sverige idag kunna utgå ifrån en självklar och tydlig separation mellan kyrka och stat, mellan tro och vetenskap, mellan religion och politik. Och jag måste kunna utgå ifrån att HN också gör denna separation - om inget annat uttryckligen sägs.
Låt oss nu övergå till vad den gode Österberg faktiskt skriver i sin artikel "Ateismen har orimlig tilltro till slumpen" (15/3 2010).
Det är samma visa som förra gången - men denna gång betydligt mer otydlig och osammanhängande. Österberg gjorde redan i sin förra insändare ett försök att återge en del av det tankegods som brukar benämnas "Intelligent Design" (ID) och lyckades då betydligt bättre, så till vida att argumenten lades fram någorlunda klart. Han lyckades emellertid inte med att övertyga om argumentens hållbarhet. Det är nu inte så konstigt, eftersom ID är så lätt att genomskåda att inte ens dess mest framstående förespråkare lyckas särskilt bra med detta. Intelligent Design är en saga (en "teori", säger ivrarna) för de redan frälsta; ett desperat och framförallt ohederligt försök att motverka intellektuellt motiverade avhopp från religiösa samfund.
ID är inte särskilt sofistikerad, jämfört med andra liknande "teorier", oftast framlagda från ärkekonservativt håll (det kan t.ex. handla om genetik, eller klimat). Men i sina mest raffinerade former försöker den ifrågasätta till synes svårförklarliga "hopp" i de evolutionära kedjorna. (Så har man exempelvis frågat sig hur en halv vinge eller ett halvt öga skulle kunna innebära en evolutionär fördel.)
Det grundläggande "tricket" i ID är dock att - medvetet eller omedvetet - missförstå sannolikhetslära. Härav Österbergs mantra om "slumpen och tiden". Hur kan något så komplicerat, så uppenbart ändamålsenligt, uppkomma genom slumpmässiga mutationer - oavsett hur lång tid som förflyter? Det är så astronomiskt osannolikt att det är fullständigt löjeväckande! Detta är Österbergs, och ID:s, grundläggande resonemang. Resonemanget kan låta övertygande, men innehåller två fundamentala fel:
(1) Man kan inte räkna på sannolikheter "baklänges", vilket följande två tankeexperiment får demonstrera.
Hur stor är sannolikheten för att det imorgon föds en bäbis på länssjukhuset i Halmstad; att denna bäbis väger exakt 2 435,6 gram och är 48,4 cm lång; att dess föräldrar heter Maja Zachrisson och Arne Mörk af Slånbär; och att dessa bor på Meteorvägen 4 (o.s.v., o.s.v.)? Ja, chansen är förstås astronomiskt liten - löjeväckande liten. Men likväl kommer det imorgon att födas en bäbis på länssjukhuset i Halmstad; med en exakt vikt och längd; med två mycket specifikt (och möjligen fantasirikt) namngivna föräldrar; och med en specifik adress (o.s.v., o.s.v.). Vi vet inte idag vilka vikterna, måtten och namnen är, men vilka de än blir växer sannolikheten för just dessa vikter, mått och namn till det i sannolikhetssammanhang gigantiska värdet 1 (alltså 100 %) så snart händelsen är ett faktum!
Hur stor är sannolikheten att du vinner en miljon på Lotto om du lämnar in en kupong i morgon? Försvinnande liten!* Hur stor är sannolikheten att någon vinner en miljon på Lotto under den närmaste tiden? Mycket nära 1 (eller 100 %). Och hur stor är sannolikheten att han (eller hon) som faktiskt vinner en miljon nästa vecka då har gjort det? Just det, 1 (100 %)!
(2) Det är inte slumpen som driver evolutionen. Det förstår varje skolbarn, utifrån de mest rudimentära kunskaper. Att driva tesen - vilken Österberg formligen skriker ut - att evolutionen är ett slumpverk visar en av två saker: antingen (a) att man inte har kunskap eller förstånd nog att ta till sig de relativt enkla grunderna i teorin; eller (b) att man medvetet förvränger teorin. (Kanske finns det också ett tredje alternativ: att man omedvetet - på grund av "ideologiska skygglappar" - förvränger teorin.)
"Slumpen" ingår som en liten del i evolutionsteorin, och det enklaste sättet att beskriva dess funktion är kanske att den svarar för att ta fram urvalsmaterial - olika möjliga utvecklingsvägar. Men den väg som utvecklingen faktiskt tar har ingenting med slumpen att göra. Den är tvärtom definitionsmässigt ändamålsenlig: det som fungerar tar plats, på bekostnad av det som inte fungerar (lika bra). Om något enda ord skulle användas för att beskriva evolutionen skull det vara urval. Ett problem - åtminstone i det här sammanhanget - är dock att ordet kan leda tankarna till att någon gör ett medvetet urval - men så är det alltså inte, och det är bland annat det som gör evolutionsteorin så vacker: det behövs ingen (intelligent) agent bakom urvalet.
Slutligen vill jag förtydliga några mycket viktiga saker. Detta är inte en debatt om tro kontra vetenskap. Religiös (kristen) tro utesluter inte vetenskaplighet (och därmed ett accepterande av evolutionen). Naturvetenskaplig skolning står inte nödvändigtvis i motsättning till religiös tro.
Oavsett hur tydliga bevisen är för evolutionens historia; oavsett om fysiker och kemister lyckas visa hur livet uppstod på jorden; och oavsett hur nära astronomerna kan komma Big Bang, så kommer vi alltid att kunna ställa oss frågor som: Men vad hände (fanns) innan det, då? Och varför? Och sådana frågor kommer vi aldrig att kunna besvara med vetenskap. Ett sätt att hantera detta kan vara att vända sig till religionen. Det finns andra sätt att hantera existentiell ovisshet, och det finns också andra skäl att vända sig till religion.
Men två saker vill jag alltså kräva: Demonstrera tydligt de grundläggande värderingar och bevekelsegrunder som ligger bakom dina ställningstaganden och åsikter. Och var öppen och ärlig - inte minst mot dig själv - om du vill övertyga andra om dina åsikter.
---
(*) Ungefär 1 på 10 miljoner
Upp- och nedvänd!
Käre kollegan Bosse om skolan:
Alla på skolan vet hur den är organiserad. Alla enheter/nivåer har sin egen agenda, men jag föreslår en förändring. Vi vänder på det hela och lägger till en rad överst och får följande:Bosse
- Sverige behöver kunniga, demokratiskt tänkande individer som blir duktiga på att ta rätt beslut, i stort och i smått.
- Vi har unga människor som behöver tränas i detta.
- Vi behöver lärare som är villiga att träna och undervisa dessa unga, utifrån läroplan, ämnen och kurser.
- Vi har personer med adminstrativt kunnande som är beredda att göra allt för stötta det ovan nämnda.
- Vi har skolledare som ser till att punkterna ovan uppfylls och att människor kan göra sitt bästa.
- Vi har en förvaltning som skall stötta våra skolledare och se till att skollagen efterlevs.
- Vi har politiker som följer riksdagens intentioner och skapar förutsättningar för en bra skola.
Punkt 1 i utvidgad form, tagen från LPF94:Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling.
Skolan skall skötas för att ge mervärde. Det är inte en tummelplats för personliga eller politiska åsikter, vilket våra politiker och tjänstemän tycks tro.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)